Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Pånyttfödelse - 7. Reformationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PANYTTFÖDELSE 183
tjäna sitt levebröd, med undantag av i hemmet, där
hon spann, vävde, lagade mat, bryggde, gjorde såpa,
stöpte ljus och dylikt. Kvinnan behövde skydd — i
hemmet kunde hon bli utsatt för många handlingar,
som skydde offentlighetens ljus. På sätt och vis
uppträdde Luther och hans efterföljare som kvinnans
beskyddare, då de förbjödo att tvinga henne till
äktenskap, ehuru de ansågo föräldrarnas vilja som det
avgörande. Egendomligt nog hade de första
protestanterna ingen principiell motvilja mot polygami. Det
är av ett visst intresse att iaktta, att efter Westfaliska
freden år 1648 legaliserades polygamin under en viss
period. Orsaken var givetvis den brist på vuxna män,
som gjorde sig gällande efter det trettioåriga kriget.
Luthers och de andra reformatorernas liberalism
visade sig bland annat i, att de medgåvo skilsmässa.
I Tyskland och Sverige erkände kyrkan
skilsmässorätten, om också kvinnan inte likställdes med
mannen. I England var tidvis skilsmässa tillåten för
båda parterna och omgifte möjligt. Ännu så länge är
det emellertid endast fråga om en tendens — det
skulle dröja länge, innan det blev så lätt som i våra
dagar att skiljas. Det betyder emellertid ingenting, om
skilsmässor voro vanliga eller ej — det viktiga är,
att de tolererades, att människorna fingo den
uppfattningen, att äktenskapet inte med nödvändighet är
oupplösligt. Ty kvinnans historia är äktenskapets hi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
