Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Kritikens tidsålder - 4. På nordlig latitud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRITIKENS TIDSAÅALDER 241
Mellan Hedvig Charlotte Nordenflycht, som ännu
hade traditioner från den karolinska tiden, och
Fredrika Bremer ligger det gustavianska tidevarvet —
rokoko-tiden. I Norden, liksom på kontinenten, måste
rokokon betecknas som moralisk dekadans. På alla
områden möta hållningslöshet och ytlighet.
Vetenskapen sjunker ned till sällskapsnöje eller urartar till
vidskepelse. Politiken blir ett ofta meningslöst intrigspel.
Ett par karaktäristiska företeelser från Gustav III:s
»lysande» tid äro Gustav Mauritz Armfeldt, ibland
framställd som patriot, ibland som landsförrädare,
och hans ännu ryktbarare älskarinna, hovfröken
Magdalena Rudenschöld.
Armfeldt var sannolikt varken patriot eller
landsförrädare utan den typiske satrapen, i alla sina
gärningar ledd av personlig fåfänga och ur stånd att
handla efter en genomtänkt princip. Magdalena
Rudenschöld står ungefär på samma nivå, ehuru hon
trots allt har rätt att berömma sig av en viss
trofasthet.
Hennes brevväxling med Armfeldt ger en god
inblick i tidens föreställnings- och uttryckssätt. I
sentimentala vändningar — Rousseau verkar även här —
talar hon om sina heliga moderskänslor. Samtidigt
ligger hon svårt sjuk i följderna av ett
fosterfördrivningsförsök. Trots de »heliga moderskänslorna» är
Kvinnans Historia. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
