Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Getter och får - 3. Arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 W. L. GEORGE
har blivit möjligt även för kvinnan att få skilsmässa.
Den delen av kampen är avslutad.
Striden rör sig numera omkring något annat —
rättigheter ifråga om egendom, arv, myndighet inom
familjen o. s. v. Allt tyder på en snabb seger. Delvis
är det frukterna av det nittonde seklets idéer, som nu
visa sig, delvis beror det på industrialismen och den
väldiga ökningen av kvinnliga arbetare.
Under sjuttonhundratalet dominerade de förnäma
damerna, som hade ett betydande socialt inflytande.
Under adertonhundratalet försvann den förnäma
damen. Hon drevs bort av ångan, fabriken och
medelklassen. I hennes ställe möta vi först
spinneriarbeterskan, sedan kvinnan som kontorist, som ledare av
affärsföretag, som fabriksägare. Före det nittonde
seklets utgång möta vi den kvinnliga inspektören och
den kvinnliga läkaren. Det finns inte längre plats för
den förnäma damen, ty det finns mindre plats för
flärd.
Kvinnorna ha börjat arbeta utomhus.
Omkring 1880 göra vi bekantskap med en
fruktansvärd typ, maskinskriverskan, kvinnan, som i första
rummet söker arbete och först i andra rummet en
man. Om hon söker lära sig något, så är det endast
som ett medel att bli självständig. Hon stoppar sin
lön i fickan med orden: »Jag har förtjänt pengarna.
De äro mina.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
