Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Getter och får - 3. Arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GETTER OCH FAR 255
Det var emellertid under mycken kamp, som det
nittonde seklets kvinnor kunde förtjäna sin lön. När
fabriker först började uppstå, trodde man ännu på
friheten, d. v. s. på den starkares rätt att tvinga sin
vilja på den svagare. För hundra år sedan fanns
varken i England eller Amerika någon
arbetarlagstiftning. Fabriksägarna och arbetarna fingo utkämpa
sina strider bäst de gitte. Men mänsklighetens
samvete tvingade så småningom regeringarna att företa
vissa undersökningar. Man upptäckte då, att i
Lancashires spinnerier fingo barn arbeta tolv till fjorton
timmar om dagen. På många ställen bundos de fast
vid stolarna för att de skulle kunna hålla sig kvar,
när sömnen övermannade dem. Ofta fanns det endast
en omgång bäddar — när det ena skiftet kördes upp,
fick nästa skift lägga sig i de ännu varma
sängarna. Inför undersökningskommissionen förklarade en
kvarnägare med en min av sårad oskuld, att han för
sin del inte anställde barn under fem år. I
kolgruvorna användes på sina håll kvinnor i stället för
hästar att dra kolvagnarna. De arbetade tio timmar om
dagen eller mer, nakna till midjan, svarta av svett och
smuts. Industriens speciella sjukdomar härjade. Hos
sjuttonåriga flickor kunde man iakttaga missformad
benbyggnad, sned ryggrad, bråck, astma och
hjärtsjukdomar.
Det dröjde, innan man började rätta missförhållan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
