Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Getter och får - 4. Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GETTER OCH FAR 257
lig, något som i hög grad försvårade kvinnornas
uppgift att uppfostra sina barn och sköta sina hem.
Läkare voro sällsynta, tjänarinnor okända. Skolorna
voro underhaltiga, industrin bedrevs hantverksmässigt.
Att få varor från Europa tog fyra veckor eller mer.
Det fanns ingen säkerhet till liv eller lem med
undantag kanske för några av städerna, där man var försedd
med polis.
Det är därför inte underligt, om den tidens
amerikanskor talade mycket litet om sina rättigheter.
Snarare är det märkvärdigt, att de voro så medvetna om
»sin kvinnliga värdighet», att de till 1776 års kongress
sände en petition, där de framställde kravet på
rösträtt. De fingo avslag, något som tydligt visar, att det
gapar en avgrund mellan den amerikanske mannen
av år 1776 och av år 1925. De äro inga amerikanare
alls, utan europeiska kolonister med alla européens
föreställningssätt. Närmast voro de britter. Det är
först de sista årtiondenas väldiga invandring, som
skapat den moderna amerikanen.
Man får inte den riktiga föreställningen om det
gamla Amerika, om man inte vet, att ännu år 1841
släpptes svinen lösa på Newyorks gator, där de födde
sig på avfallet, som kastades ut i rännstenarna, ungefär
som hundarna i Konstantinopel. Det måste ha utgjort
en pikant kontrast mot den syn, som Dickens
beskriver: »Vilken variation på parasoller! Silke och siden
Kvinnans historia. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
