Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Getter och får - 4. Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 W. L. GEORGE
i alla regnbågens färger! Så de tunna
silkesstrumporna lysa och de fina skorna trippa, garneringar fladdra
och siden prasslar, så många dyrbara kappor med
kapuschong och besättning!» Amerika stod i vardande
— svin och siden gick sida vid sida. Men Dickens
erkänner också. att ifråga om konsten att kläda sig
och ifråga om friskhet var amerikanskan av år 1841
givet överlägsen »den slarviga, tjuriga, slampiga,
vansläktade engelska typen».
Det låter inte riktigt rättvist, men vi få komma
ihåg, att Dickens jämförde en högtstående amerikansk
typ med en lågtstående engelsk. För övrigt var han
tydligen den gången smittad av amerikanarnas egen
artighet mot sina damer ...
Dickens var inte heller särdeles väl underrättad och
visste ingenting om det framsteg, som Amerika gjort
från — låt oss säga — 1820 och det år han gjorde
sin berömda resa — d. v. s. år 1841.
År 1820 var den amerikanska kvinnans ställning
ungefär som den europeiskas. Hon arbetade femton
timmar om dagen. Hon måste vara på fabriken
klockan halv fem om morgnarna. Om hon inte arbetade
tillräckligt fort, fick hon prygel av
uppsyningsmannen. Det fanns ingen folkskoleundervisning. År 1830
uppger en arbetartidning i Philadelphia, att i några
fabriker inte ens en på sex av de yngre arbetarna
kunde läsa och skriva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
