Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Getter och får - 5. "Respectability"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 W. L. GEORGE
tre timmar om dagen under de närmaste fyra åren
rekommenderas som nödvändigt för att uppnå den
värdiga hållning, som är så oundgänglig för en
förnäm ung dam...»
Thackeray gör narr av Miss Pinkerton, som måste
ha skrivit sitt brev år 1814. Men han har inte skapat
henne ur sin fantasi, inte heller »the backboard», som
gav hennes generation dess stela hållning. En ung dam
med Amelias uppfostran blev naturligtvis en tossa
— hon var en lady. Annat var det för Betty Sharp,
ty hon var ingen lady. Att vara en ung lady var
någonting fasansfullt. Ingen kunde ta henne på allvar
— hon var en pärla, som någon ung man en gång
skulle använda som prydnad.
I »The Adventures of Philip» ger oss Thackeray en
inblick i, hur man behandlade de unga flickorna. »Ett
eller annat ord om vädret, en och annan blick, en
handtryckning av en liten hand», det var det, som
Philip väntade av Charlotte. På en enda sida i boken
hitta vi »lilla» Charlotte, hennnes »lilla» skrivbord,
hennes »lilla» brev, hennes »lilla» brev en gång till
och hennes »lilla» brev ännu en gång. Vi kunna
konstatera, att hon hade en liten hand, men också ett
litet hjärta och ett litet huvud. Det första tro vi, det
andra beklaga vi, det tredje äro vi fast övertygade om.
Man får en god föreställning om den atmosfär, vari
den victorianska periodens unga flicka levde, i Miss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
