Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Getter och får - 5. "Respectability"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GETTER OCH FAR 267
Elinor Mordaunts välskrivna roman »The Family».
Fruarnas största bekymmer tycks ha varit, när
möblerna inte voro tillräckligt blanka eller det låg
brödsmulor på bordduken. Kunde det upptäckas spår av
damm på bordet, skrev frun ordet »damm» på
bordskivan. Klena barn fingo portvin. Till middag fingo
de öl, och sprit användes i rikliga mängder. Männen
behandlade sina kvinnor brutalt, använde ett rått
språk i deras närvaro, avskiljde dem från allt
umgänge, om de råkat väcka deras misshag, och gjorde
deras söner arvlösa, om de visat sig olydiga. Det var
ett bevis på dygd att ha stor familj. Småbarnen
skämdes bort; efter femton års ålder blevo de illa
behandlade. I barnens sovrum eldades och höllos fönstren
stängda, men i vardagsrummet eldades aldrig. Om
man fick bekymmer, sökte man inte förströelse —
man grävde ner sig i sorgen. Om en son eller
dotter visade någon sorts artistiska anlag, sattes
han på ett kontor och hon skickades till en tant.
(Under den victorianska perioden fanns en
tantklass, som nu är utdöd. Den tjänstgjorde för det
mesta som fångvaktare.) Männen gingo till sitt arbete,
men sedan man ätit middag, etablerade kvinnorna en
blygsam imitation av ett österländskt harem — de
sjöngo, dansade och visade sina färdigheter, tills de
fingo tillsägelse att sluta. Man anspelade aldrig på
könsskillnaden, så länge de unga hörde på, men de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
