Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Vägen till framtiden - 2. Manliga bundsförvanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGEN TILL FRAMTIDEN 281
till sin lungsjuke äkta mans utrikesresa förfalskar
Nora en växel. Hon lyckas rädda sin man. Men växeln
befinner sig i händerna på en utpressare, och den äkta
mannen kommer underfund med sakernas
sammanhang. Genast blir han övertygad om, att hon är en
förbrytare eller en sinnessjuk. Han frågar henne inte,
bryr sig inte om hennes motiv. Han bryr sig inte om
henne utan bara om sig själv, vad han skall ta sig
till, om hans ställning kommer att skadas, vad man
kommer att säga om honom. Nora förstår, att hon
aldrig har betytt något för honom, att hon bara har
varit ett nöje, en leksak. Hennes natur förändras. På
några få minuter blir hon en mogen kvinna, som gör
uppror och inte längre vill bli behandlad som ett
barn. »När jag var hemma hos pappa, sade han sin
mening om allting, och jag hade alltid samma mening.
Om jag inte tyckte som han, talade jag inte om det,
ty jag visste att han skulle ha blivit ledsen. Han
kallade mig sin lilla docka och lekte med mig som jag
lekte med mina dockor. Och när jag sedan kom att
leva hos dig ... Jag flyttades bara från pappas händer
till dina.» På ett annat ställe säger hon: »Vi ha aldrig
suttit tillsammans och försökt gå till botten med
någonting». Hon förstår till slut, vad hon har att göra:
»Jag måste försöka att uppfostra mig. Du kan inte
hjälpa mig. Jag måste göra det själv. Jag måste vara
alldeles ensam, om jag skall kunna förstå mig själv och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
