Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Om den uteblir en eller flere gånger, i synnerhet om den
förut varit regelbunden, eller uppträder ovanligt lindrig, kan man
tämligen säkert sluta sig till ett begynnande hafvandeskap.
Om vidare kroppen kring höfterna oeh underlifvet börjar
vidgas, om brösten svälla och bröstvårtorna förstoras samt bli
mörkare i färgen samtidigt med, att de små körtlarna omkring vårtan
höja sig, kan hon vara nästan viss om sitt tillstånd.
Utom dessa tecken förekomma ofta äfven kväljningar och
kräkningar, i synnerhet om morgnarna, kalla rysningar omväxlande
med hetta, förändringar i hyn, tandvärk, stor nervositet,
gråtmild-het, motvilja mot vissa födoämnen såsom kött, smör, kaffe m. m,
samt ett besynnerligt begär efter åtskilliga ofta till och med ganska
onaturliga födoämnen.
Det afgörande beviset för den unga makan är förnimmelsen
af fosterrörelserna. Dessa börjar hon vanligen märka mellan den
adertonde och tjugonde veckan. De förnimmas först som sakta
knackningar eller sprittningar i underlifvet, hvilka småningom
framträda allt starkare och oftare.
Men äfven härvidlag kunna misstag äga rum, i synnerhet
hos sådana kvinnor, som innerligt längta efter att få barn.
Rörelser i tarmarna, väderspänning, krampaktiga sprittningar i
bukmusklerna, pulsering i underlifvets blodkärl hållas ej sällan för
fosterrörelser. Det kräfves en fullt van hand för att med visshet
kunna afgöra, om dessa rörelser i underlifvet verkligen äro
fosterrörelser.
* *
Hafvandeskapet är icke något sjukligt tillstånd, utan tar i
vanliga fall sitt riktiga förlopp, blott naturen icke stores i sitt
arbete, utan får fullända det utan onaturliga ingrepp utifrån.
Detta visar sig bäst hos den sunda landtbefolkningen, där
kvinnorna lefva af en enkel kost och ända till förlossningsdagen
raskt och fermt förrätta sina vanliga, ofta ganska tunga sysslor,
utan att det bekommer hvarken dem eller barnet illa, tvärtom.
Men då hafvandeskapet, på grund af de stora förändringar
hela organismen vid denna tid undergår, kan gifva anledning till
en mängd sjukliga tillstånd i både kropp och själ, bör den unga
makan under denna tid på allt sätt söka iakttaga ett så förnuftigt,
enkelt och naturligt lefnadssätt som möjligt.
De dietetiska regler, den hafvande kvinnan har att underkasta
sig, äro strängt taget de samma, som hvarje människa borde
iakttaga för att bevara kroppens och själens hälsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
