- Project Runeberg -  Kvinnans bibliotek. Uppslagsbok för hemmet (Det bästa af allt. Bibliotek för Sveriges kvinnor) / Fråga mig! Handbok för hemmet (1903-1904) /
106

(1903-1904) Author: Anders Roswall With: Ingeborg Velinder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iOC

hafva så att säga ärftliga anlag för skrofler. I öfrigt äro ock
de orsaker, som anförts på tal om engelska sjukan, äfven de
bidragande till uppkomsten af skrofler, om hvars egentliga väsende
dock föga är bekant. Förr i tiden, innan tuberkelbacillen var
upptäckt, skilde man ej på skrofulos och tuberkulos.

Sjukdomen kan redan visa sig hos barn under det första
året, men är ej så vanlig då, som vid litet längre framskriden
ålder (5—7 år).

Skroflerna karakteriseras af en stor benägenhet för kroniska
inflammationer af kroppens olika väfnaden, och följder af dem
visa sig ofta i en ansvällning af körtlarna. Lättast och mest
tillgängliga för undersökning äro halsens körtlar, såväl de i nacken
som på halsens framsida, och nästan undantagslöst skall man finna
dessa körtlar tydligt kännbara, förstorade, hårda och oömma; ofta
nog baka körtlarna ihop sig och bilda afsevärdt stora anhopningar,
hvilka ej så sällan tydligt markera sig för ögat och ingalunda
förläna sin innehafvare ett prydligt utseende. Men äfven på andra
ställen förekomma dessa ansvälda körtlar, t. ex. under hakan, i
axelhålan, i ljumskarna o. s. v.

Hud och slemhinnor angripas ofta. A huden uppträda utslag,
hvilka ihärdigt motsätta sig hvarje behandling.

Kring näsöppningarna förekomma ofta såriga utslag, och kro
nisk snufva, som afsöndrar ett tjockt, segt, grågrönt, lätt intorkanda
slem, är vanlig. Ögonlockkanterna angripas af vaglar, blifva
såriga, belagda och hopklibbande; ögonlockens insidor (d. v. s.
slemhinnan) inflammeras lätt, blifva blodöfverfylda och afsöndra
var. Dessa inflammationer äro, om ock ofarliga, dock rätt
besvärliga, men går inflammationen öfver på ögats hornhinna, ställer sig
saken allvarsammare, ty härigenom kunna rubbningar i
synförmågan uppstå, som för hela lifvet igenom nedsätter
arbetsförmågan. Dessa »fläckar» å ögats hornhinna, som vi så ofta få se,
äro vanligen skrofulösa förändringar. Inflammationer i ytter- och
mellan-örat äro vanliga och skrofulösa barn äro ofta besvärade af
öronflytning, som är ytterst tålamodspröfvande att få häfd.
Svalg-katarrer, benägenhet för inflammation i halskörtlarna med
förstoring af dem och förökning af körtelelementen i näs-svalgrummet
äro vanliga; dessa inflammationstillstånd motverka den naturliga
andhämtningen genom näsan och gynna på det sättet uppkomsten
af hals-, strup- och lungsjukdomar, som ju kunna blifva allvarliga
nog. Muskulaturen är slapp och dålig. Ben- och ledgångar äro
ofta lätt angripna och i nära sammanhang med skrofulosen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:50:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvinnbib/fragamig1/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free