Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barnets intellektuella utveckling.
Sinnesöfningar och bildandet af föreställningar.
Moderns inflytande på barnet är under de första åren mycket
stort, då det ju hufvudsakligen är hänvisadt till hennes sällskap,
för så vidt hon inte öfverlämnar sina plikter till lejda personer.
Hvilket stort ansvar, som hvilar på den, som utgör barnets
hufvudsakliga umgänge, framgår däraf, att de första intryck barnet får,
de vanor och ovanor, det tillägnar sig, ofta stanna för lifvet eller
åtminstone äro ytterst svåra att åter borttaga.
Hos den nyfödde äro sinnena ännu ej öfvade och hjärnan
ännu ej så utbildad, att den har medvetna föreställningar eller kan
åstadkomma viljeyttringar. Barnets själslif uttryckes i början blott
genom en dunkel organisk känsla. Ryggmärgen är ännu så länge
centrum för den nyföddes lif, och hjärnan utvecklas först småningom.
Först efter 6—8 år har hjärnan i vanliga fall nått den
utveckling, att den till massan öfverväger ryggmärgen och blir det
egentliga centralorganet. Hand i hand med hjärnans organiska
utveckling går också dess utbildning för andlig verksamhet.
Barnet blir småningom mera medvetet om sig själft, om sina
behof och begär samt börjar uppfatta tingen i sin omgifning. Dess
minne, föreställningar och känslor vidgas, och dess vilja och
urskiljningsförmåga utvecklas allt mer.
Barnets själsanlag böra väckas på ett naturligt sätt, och böra
få utvecklas så småningom, ej brådstörtadt, så att man fostrar ett
brådmoget barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
