Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Denna lydnad bör dock vara en frivillig och framkallad af
kärlek.
Många mödrar hysa den falska åsikten, att det är faderns
ensak att tilltvinga sig lydnad, och att modern på grund af
förhållandena ej kan göra det. Detta är dock ett misstag, ty om
modern blott är konsekvent, klok och bestämd, kan hon lika väl
förmå barnet till lydnad.
Det måste dock förstå, att moderns vilja verkligen är
allvarligt menad, hvilket barnet med sin fina urskilj uingsförmåga snart
nog lär sig iakttaga.
Man bör ej oupphörligt och tanklöst befalla och påbjuda;
däraf förslöas barnets känsla och öra, och moderns ord bli blott
meningslösa ljud, som det inte fäster sig vid. Barnet bryr sig
helt enkelt inte om att lyda, och om modern straffar det för
olydnad, anser det sig vara orättvist behandladt, då det inte riktigt
förstår, om ej straffet var framkalladt af moderns dåliga lynne. Dess
erfarenhet säger nämligen, att det ofta ostraffadt fått begå samma
sak, och det kommer därför ej heller för framtiden att bättra sig
i detta hänseende.
De ständiga tillrättavisningarna och förbuden måste därför
underlåtas, och barnet bör få leka ostördt, så länge det ej gör
något, som stör god ordning och de närvarandes trefnad eller är
skadligt för dess egen hälsa.
Barn och gäster.
Om modern har barnen med sig borta, eller om besökande
komma, bör hon så litet som möjligt hafva dem inne bland de
fullvuxna. Dessa störas af barnens oro och rörlighet, hvilken
ytterligare ökas genom det ovana tvånget.
Om modern ej vant sina barn att lyda vid hennes blick,
utan om hon är nödgad att i de främmandes närvaro förmana och
tillrättavisa samt kanske till och med uttala hotelser om straff,
då är trefnaden borta både för moder, barn och gäster.
Skulle hon därtill begå det felet, att ej verkställa det straff,
hvarmed hon kanske hotat, då är disciplinen rubbad, och barnet
blir olydigare för hvarje gång.
Det är skadligt för barnens moral och hänsynslöst mot
främmande att besvära dessa med sina barn, äfven om de äro aldrig
så »söta och kloka». Ett faktum är, att barn aldrig äro så stygga
och besvärliga som i sällskap med fullvuxna.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
