Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
Promenaderna böra utsträckas tämligen långt och helst ut
från stadens område. En timmes daglig promenad är det minsta
man bör bestå sig.
Om man går någorlunda fort, kan man utan
öfveransträngning gå en fjärdingsväg på halftimmen, och borde man således gå
minst en half mil hvarje dag.
Dylika promenader trötta ej, utan göra kroppen och sinnet
spänstigare samt bättre lämpade för både kroppsligt och själsligt
arbete.
Men för att promenaderna skola blifva både angenäma och
nyttiga, bör man ej blott vara ledigt och lagom tjockt klädd, utan
bör också hafva lämpliga skodon.
Dessa måste vara gjorda för hvarje fot, vara tillräckligt långa
och vida samt hafva låga klackar. Är fotbeklädnaden ej lämplig,
är det en plåga att gå, allrahelst ut i det fria.
Personer, som hafva onda fötter, böra ofta taga varma, salta
fotbad. Dessa taga ej blott bort ömheten och hettan, utan
uppmjuka äfven liktornar, hvilka sedan med lätthet kunna bortplockas.
I och för gångens lätthet och promenadens trefnad för öfrigt,
bör man undvika släp och hafva lagom korta kjolar.
Har den unga flickan sålunda vants att dagligen en längre
tid röra sig fritt och obehindradt i friska luften, äfven i fult väder,
i regn och blåst, då kan hon gärna deltaga i någon längre
utflykt, en s. k. fotvandring.
Vid fotvandringarna böra alltid några flere slå sig ihop, då
det kan vara obehagligt nog att bege sig ensam eller i fåtaligt
sällskap ut på vägar och stigar.
De, som komma öfverens om att företaga en fotvandring,
böra vara någorlunda jämnstarka, så att ej nöjet blir förstördt, om
den ena eller andra blir allt för fort trött.
Vidare bör man ha klart för sig resans plan och någorlunda
veta, hvar nätterna skola tillbringas.
Utrustningen.
Af stor vikt är utrustningen. Skodonen (kängor) böra vara
starka och bekväma, hvarken för stora eller för små, och böra
dagligen hafva begagnats en månad i förväg.
Strumporna få ej vara för tjocka och hettande, men ej heller
för tunna, så att de genast gå sönder eller låta sulan allt för
mycket kännas igenom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>