Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Plikten kan ej uppfyllas rätt, om nödig kunskap saknas.
Vi hafva sagt, att de unga skola pröfva sig själfva och
hvarandra, innan de binda sig.
De böra undersöka om de vilja åtaga sig de väntande
plikterna och om de kunna det.
Vidare höra de också pröfvande iakttaga hvarandra och söka
utforska, om hos den andre garanti finnes att i framtiden kunna
uppfylla förpliktelserna.
Äfven om förmågan ännu skulle saknas, bör man dock se
den goda viljan att utbilda förmågan och att genom själfuppfostran
och flit förvärfva, hvad man ännu saknar.
Hufvudvillkoret för ett lyckligt äktenskap är först och främst
en varm, innerlig kärlek hos båda.
Denna kärlek bör vara sådan vi förut sökt skildra den. Den
bör således hafva en sedlig grund och vara genomträngd af det
uppriktiga uppsåtet att ej längre lefva blott för sig själf och sina
egna anspråk, utan att frivilligt offra en del af sin egen
själfständighet.
Den äkta kärleken är vidare tålig, offervillig, ståndaktig i
olyckor och sorg samt blir för ali framtid hängifven den älskade
och det gemensamma hemmet.
De flesta olyckliga äktenskap hafva sin grund i bristande
verklig kärlek, där den blinda lidelsen eller andra bevekelsegrunder,
såsom beräkning och dylikt sammanföra kontrahenterna.
Det sinnliga tycket för den andras yttre, hoppet om
förvärf-vandet af rikedomar, den sinnliga hågen för njutningar, hos
kvinnan längtan efter frihet, efter rang och förmögenhet kunna allt
vara sådana bevekelsegrunder, som sammanföra de olika könen i
äktenskapet och göra dem djupt olyckliga.
Det händer ofta, att två inbilla sig älska hvarandra och äfven
tro, att de skola blifva lyckliga, ehuru de endast känna hvarandras
yttre och med fantasiens tillhjälp utsmycka den ena den andra
med alla de fullkomligheter de kunna tänka sig.
De hvarken känna eller söka taga reda på hvarandras
böjelser, nycker, karaktärsfel, hemliga kroppslyten m. m. De bry sig
ej om, att forska efter sanningen i den andres personlighet.
Just denna bristande sanning är ofta orsaken till, att
äktenskapet sedermera blir olyckligt. Helst före förlofningen men sedan
äfven under förlofningstiden böra de båda unga så mycket som
möjligt söka lära känna hvarandras både inre och yttre
egenskaper, arten af den uppfostran de fått, bildningsgraden, deras
grundsatser och tankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
