Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
Sådana i glans, njutningar och fråssande sinnlighet ingångna
äktenskap kunna blott till en tid bevara sin så kallade eviga
kärlek och lycka, och det finns mer än ett exempel på att de
förgåtts i utsväfningar, utmattning, osämja, otrohet, finansiel ruin,
skilsmässa, vansinne eller själfmord.
Olika trosbekännelser.
För den äktenskapliga lyckan är det också ganska vanskligt,
om de båda förlofvade äro af olika trosbekännelse.
Kärleken tror, att den utan svårighet skall kunna halka öfver
hvarje olikhet, och inbillar sig, att en gemensam kärlekens religion
skall hjälpa dem öfver alla svårigheter.
Faktum är i alla fall, att det endast är under mycket
gynnsamma förhållanden, som sådana s. k. blandade äktenskap bli
lyckliga.
Man borde ju kunna tänka sig, att bekännare af två
religioner, som båda erkänna ett högsta väsen och af dess bekännare
fordra sedlighet och dygd, skulle kunna vara förenade i ett
lyckligt äktenskap. Och om det blott berodde på det inre, så skulle
det nog också kunna gå, förutsatt att båda vore fromma människor.
Men saken är den, att hvarje religion har sina särskilda
lärosatser och yttre religionsbruk, som mer eller mindre djupt ingripa
i det jordiska lifvet, i människornas tankar och handlingar, samt
i deras uppfattning af plikt och rätt.
De unga af olika trosbekännelser, som mötas i kärlek och
vilja förenas i äktenskap, böra först tillräckligt öfverväga och
undersöka graden af den tillgifvenhet, hvar och en af dem hyser för
sin egen kyrka.
Vidare böra de pröfva sin förmåga och vilja att ömsesidigt
göra hvarandra medgifvanden, så att en andlig enhet kan
grundläggas och stadfästas genom ett förmedlande af de religiösa
åsikterna och plikterna och genom en gemensam helgelse af känslor,
seder och handlingar.
Detta är ingen lätt sak och på samma gång af den allra
största betydelse, då trosbekännelsen så djupt ingriper i lifvet. Den
samma blir orsaken till en hel mängd sinnesstämningar, åsikter
och handlingar, och den sätter också prägeln på en mängd
förhållanden i borgerliga lifvet.
Genom den kan pliktkänslan vändas mot det käraste, och
den kan framkalla svåra konflikter i det blifvande äktenskapet
samt störa hemmets frid och lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
