- Project Runeberg -  Kvinnans bibliotek. Uppslagsbok för hemmet (Det bästa af allt. Bibliotek för Sveriges kvinnor) / Fråga mig! Handbok för hemmet (1903-1904) /
308

(1903-1904) Author: Anders Roswall With: Ingeborg Velinder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308

Det finnes för öfrigt alltid personer, söm med afund lyssna
till andras framgångar och känna sig belåtna vid underrättelsen
om deras motgångar. Har man ej lust att utsätta sig för sådant,
är det bäst att tiga om sig själf.

Skvaller.

På samma sätt bör man, såsom redan förut en gång
framhållits, underlåta att tala om andra människor. I många kretsar
har det blifvit en riktig mani att tala om nästan, och ehuru detta
förekommer äfven i fina kretsar, så måste man dock påstå, att
det bär vittne om bristande takt och god ton.

För de s. k. skvallersystrarna bör man taga sig väl till vara,
då de kunna stifta ofantligt mycket ondt. Ehuru de flesta
skvallrande nyhetskrämarna äro kvinnor, så finnes det dock äfven män,
ehuru färre, som med samma nöje som de förra bära omkring
skandalhistorier.

Sådana individer borde i alla fall ej tolereras bland bildade
personer.

% *

*



Konversationen bör ej föras i högljudd ton, så framt det ej
finnes en lomhörd person med i sällskapet, för hvilkens skull rösten
tidtals måste höjas.

Naturligtvis kan ingen begära, att samtalet hela tiden skall
föras mycket högljudt, för den lomhördes skull, men tid efter
annan bör man med höjd röst vända sig till denne. Det vore hårdt,
om hon, som redan förut känner sig olycklig öfver sitt lyte, skulle
alldeles uteslutas ur samtalet.

Lika opassande som det är att tala för högt, hvaraf många
människor bli nervösa, lika olämpligt är motsatsen, att tala jör tyst.

Gör man detta, så fordrar man obilligt nog af andra, att de
öfver höfvan skola anstränga både sin hörsel och sin
uppmärksamhet för att kunna fatta innehållet.

Förkastligt är också att tala så fort, att människor hafva
svårt att följa med.

Talet skall vara lugnt och stilla samt lagom högt, så att hvar
och en kan uppfatta våra tankar. Talar man ej för fort, mister
man ej heller herraväldet öfver tankarna. Den, som tänker klart,
kan också tala klart.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:50:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvinnbib/fragamig1/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free