Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Fig. 42. Ilufvudsallat.
molla (Chenopodium) m. fi. Vi vilja här endast beskrifva de
vanligaste odlade sorterna. Bland dem märkas först
liufvudsallat, hvilkens
blad bilda mer eller
mindre slutna hufvuden; bladen
böra vara saftiga och
bräckliga, ej gula eller vissna;
bladsallat, som icke
bildar hufvud ocli som
användes tidigt, innan annan
sallat finnes att tillgå;
bindsallat öller romersk
sallat, som har längre och
smalare blad, hvilka växa
upprätt och sluta sig eller
bindas tillsammans i toppen. Den anses vara den bästa af alla
sallatsorter, ty de inre bladen bli synnerligen möra och läckra
genom den minskade ljustillgången. I England serveras den
allmänt till té jämte salt, smör och bröd.
Af dessa hufvudgrupper
förekomma en mängd sorter, olika till
färgen (röda, gula, gröna eller
spräckliga), med släta eller krusiga blad,
senare och tidigare mognad o. s. v.
Sent på hösten eller tidigt på
våren användes vårsallat eller
ra-punzel, som har gröna, långa blad,
hvilka bildar ön halfsluten rosett.
Don förekommer både vild och
odlad lios oss.
God sallat bör vara saftig ocli
skör och innehålla en hvit mjölksaft;
denna är mycket blodrenande.
Färgen bör vara frisk, dock får man
utmärkt bindsallat, som under
växandet blifvit "blekt" genom att ljuset
utestängts, så att den fått utveckla
sig i mörker. Därigenom få bladen
en blek, hvitgul färg, men bli saftiga, sköra ocli milda i smaken.
Sallat, beredd med citronsyra anses vara ett verkligt hälsö*
medel, som både lugnar, svalkar och renar blodet.
Varukännedom. ß
Fig. 43. Bindsallat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
