Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Kaffets nytta och skada.
Kaffet är icke något näringsmedel i egentlig mening. Bönan
innehåller visserligen åtskilliga närande ämnen, af hvilka dock
det mesta ej är lösligt i vatten. Sin ofantliga spridning och
popularitet har kaffet vunnit på grund af sin stimulerande och
eggande verkan på såväl kropps- som själskrafter. På människor
med tröttande, enformigt och tråkigt arbete har kaffet ett
utomordentligt lifvande inflytande. Men ett omåttligt bruk däraf
framkallar en hel mängd nervösa
symptom, oro, ångest,
hjärtklappning, retlighet, förminskad
synförmåga samt magkatarr.
Det lifvande ämnet utgöres
nämligen af ett mycket starkt gift,
coffein (1 proc.); de beskt smakande
ämnena, som verka skadligt på
magen, utgöres af lösta garfsyror
(3 à 5 proc.)
I handeln förekommer kaffet i
fyra hufvudformer:
1) hela, råa, orostade bönor;
2) helrostade bönor;
3) rostade ocli malda bönor;
4) i form af extrakt.
Fig. 50. Gren af kaffebusken.
Hela, orostade kaffebönor.
Ett godt kaffe.
En verkligt god kaffesort bör bestå af fullt utvuxna, fylliga
och jämna bönor, som ej få svälla, om de läggas i vatten, ej
heller flyta ofvanpå, utan sjunka till bottnen.
Färg och storlek å bönorna kunna växla och äro ej något
säkert kännetecken på kvaliteten. I allmänhet blir bönan ljusare,
Varukännedom. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
