Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
Ostron uppgifvas ligga mycket länge i magsäcken utan att
smälta. Då de endast förtäras som delikatess, spelar deras
näringsvärde ingen roll. Den bästa ostrontiden är september till och
med april. Under sommarmånaderna äro de fridlysta.
Ostron böra vid inköpet vara lefvande och friska, hvarken
för unga eller för gamla. De största kallas hästJiofvar och kunna
endast användas till såser. Skalen böra vara fast tillslutna;
annars äro ostronen döda, hvilket
yttermera visar sig genom en svart
ring på den inre randen. Finast
äro de småskaliga sorterna (natives,
whitstable, colchester och milford).
Skägget (gälarne) får icke vara
grönaktigt; ostronet bör vara omkring
4 år gammalt, ej äldre än 8, högst
10 år. Åldern kan afläsas å det
undre (större och tjockare) skalet,
hvilket hvarje år aflagrar en tydlig
ring; ett tvåårigt ostron har en ring,
ett treårigt två, ett sexårigt fem
ringar o. s. v. Ostronet bör ligga
i en klar, ej mjölkig eller blåaktig
vätska med en pikant smak; är
denna vätska slemmig, grumlig och
illaluktande, är ostronet skämdt.
Vanligast äro: engelska ostron, hvaraf de bästa äro whitstable,
och därnäst colchesterostron, som också kallas ostendeostron,
eftersom de föras till Ostende, hvarest de under en tid planteras in
i s. k. ostronparker, innan de försändas vidare; s. k. natives
komma från Themesmynningens ostronbäddar; alla Nordsjöostron
äro ljusskäggiga; holländska ostron äro lerostron och anses ej vara
fullt så fina, ehuru de äro mycket eftersökta; de äro mindre än
de engelska, och igenkännas på sin mycket fina skäggväxt;
holsteinska och helgolands-ostron äro utmärkta, likaså danska, bland
hvilka Limfjordsostronen hafva mörkt, stort skägg; pålostron kallas
de ostron, som fångas vid Triest och Venedig i lagunerna och
som sitta fast på pålarne; de förnämsta kallas arsenalostron. Också
från Sveriges västkust komma utmärkta ostron.
De engelska s. k. cleetliarpesostronen, som egentligen fiskas
utanför Helgoland, men sedermera uppläggas å bankarne utanför
Grimsby, lära vara förbjudna i England, enär de visat sig vara
Fig. 62. Ostron af olika äJJer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
