Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
4:e klassen: St. Julien, St. Pierre, Chateau Carnet och
några sorter Margaux och Cantenac; till en underafdelning af
4:e klassen räknas Millon Pouillac, Rochet, vissa Margaux- och
St. Estéphesorter.
5:e klassen: Pontet Canet, Mouton cTArmailhacq, Cantemerle,
Cos-Labory, Soussans, hvilka alla äro jämförelsevis goda sorter;
sämre äro Pauillac, St. Julien, Cantenac, m. fi.
De enklare bordeauxviner, som stå efter dessa 5 klasser,
kallas vins ordinaires eller vins de paijsan (landtvin). Af dessa
användas de sämsta till fabrikation af cognac eller franskt
druf-brännvin.
Champagne.
Champagne är ett vin, som mousserar eller skummar på
grund af närvaron af kolsyra, hvilken bildas vid jäsningen af
efteråt tillsatt socker. I flaska, som ej förvarats liggande eller
upp- och nedvänd, samlar sig kolsyran strax under korken och
drifver ut denna med en kraftig knall; själfva vinet däremot
innehåller då mindre kolsyra och pärlar mindre än då kolsyran
är löst i vinet. Att kolsyran samlar sig, kan också bero på
någon viss beskaffenhet hos vinet, Kolsyran utgör i dessa viner
omkring 5 à 6 volymprocent.
Champagne tillverkas i stort främst i Champagne, men också
annorstädes i Frankrike samt i Tyskland, Österrike och Ungern.
Tillverkningen är ganska omständlig och priset å dessa viner
ställer sig jämförelsevis dyrt.
De förnämsta slagen champagne äro: Crëmant, Mousseux,
och Grand Mousseux. Af dessa är Crèmant lättast och minst
skummande; Mousseux bornerar öfver, när flaskan öppnas; Grand
Mousseux går öfver till och med i glaset; kolsyrans tryck
motsvarar 4Y2 à 5 atmosfärer.
Bland champagnesorter märkas följande efter fabrikanterna
uppkallade: Veuve Clicquot, Mumm, Duc de Montebelle o. s. v.,
eller efter fabrikationsorton: Sillery, Epernay, Ay, Verzenay o. s. v.
I Tyskland kallas champagnen sekt.
Tyska viner.
Mycket allmänt förekomma hos oss jRehnviner. De äro
torra, vanligen hvita, med guldgult skimmer, behaglig doft, en
pikant syrlighet ocli ringa halt af alkohol (7 —11 volymprocent).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
