Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396-
öfverträffar i sig själfva långt dyrbarare stenar i skönhet och
ljusbrytningsförmåga. Det gäller vid slipningen att välja en
form, som så mycket som möjligt bevarar stenens storlek och
samtidigt låter dess ljusbrytningsförmåga framträda i sin största
fulländning.
De olika slipningsformerna grunda sig på kännedomen om
de lagar, efter hvilka ljusbrytningen äger rum. En färgad sten
utvecklar sin färgprakt bäst från en rundslipad yta; en ofärgad
stens ljusbrytningsförmåga och prismatiska färgspel framträder
bäst vid slipning med plana ytor.
De allmännaste slipningsformerna äro dels former med
plana slipytor, dels med buktiga. Den kant, som löper rundt
om stenen och utgör infattningens begränsningsrand, kallas
gördel eller rundist. Hvad som ligger ofvanför denna rand och
är vändt mot åskådaren, kallas öfverdelen eller kronan, det som
ligger nedanför den kallas paviljong. Kronans öfversta slipyta,
som vanligtvis är störst, kallas platta eller med ett tyskt ord
"tafel"; underdelens nedersta yta, som allltid är mindre än plattan,
kallas "kaletie" eller " adasse ".
Briljantform.
Briljantformen är för färglösa stenar den fördelaktigaste
formen. Denna består af två afstympade pyramider, vända åt
hvar sitt håll och med grundytorna mot hvarandra. Såväl
öfver- som underdelen äro försedda med 2, 3 eller flere rader
facetter, 8 eller 16 i hvarja rad.
Briljanten kallas dubbel, om öfverkanten innehåller 16
tre-sidiga facetter; tredubbel, om den har 32 facetter; om
facetterna bilda en stjärna, kallas den
engelsk dubbel briljant eller dubbelt gods
med stjärna. Öfverdelen bör utgöra 1/3,
underdelen 2/3 af stenens höjd.
Rundist ens omkretsform kan
antingen vara kvadratisk, oval eller
cirkelrund, hvilken senare form numera
föredrages. Stenar, som endast upptill äro
slipade som briljanter, men sakna underdel,
kallas briljonetter eller half briljanter.
Diamanter och en hel mängd andra stenar slipas med
fördel i briljantform. Diamanter, slipade i indisk form eller s. k.
tjockstenar, ha briljantens hufvudgestalt men blott 4 facetter
å hvardera af öfver- och underdelen.
Fig. 115. Briljanter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
