Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarigenom den lifsberusade renässansen blef den stora
pånyttfödelsetiden för konsten. Luthers syn på det af
äktenskapet »helgade» könslifvet var så groft utilistisk,
att den sänkte kvinnan från den höjd, dit medeltidens och
renässansens finaste känslolif och kultur lyft henne. Som
husmor behöll hon sin myndighet. Förnuftäktenskapet var det
renlärigaste och vanligaste. Åt den man, som valt henne,
födde hustrun barn i dussin och tjog. Kyrkan gaf henne
själaspis. Sökte en enstaka kvinna bruka sina själsgåfvor
i »världslig» riktning, då måste hon äga mäktigt beskydd,
annars löpte hon faran att bli bränd som häxa. Men
trots allt företer äfven detta tidehvarf ej få kvinnor,
som skaffat sig den kunskap, efter hvilken de längtat,
som lyckats hålla sin själ lefvande, som midt i stenöknen
funno källor. Ju mer de olika lärdomsgrenarna utvecklades -
och latinet dessutom förblef de lärdas språk - dess svårare
var det emellertid för kvinnor att nå den för deras kön
förseglade källan. Ty den klassiska bildningen meddelades
nu allt mer sällan åt döttrarna, för hvilka t. o. m. läs-
och skrifkunnigheten ansågs kunna innebära frestelser till
afvikelser från dygdens vägar. *
Att kvinnor under förföljelsetiden med varm tro omfattat
och med styrka lidit för den nya läran; att de under
krigstiderna med kraft och förstånd skötte gods och gård -
intetdera ändrade tillsvidare
* Ännu i sommar har jag suttit i ett svenskt hem, där
mormodern af dessa skäl aldrig fått lära skrifva men där -
dotterdottern läste på sin kandidatexamen! Från vissa bond-
och prästgårdar hör man än i dag seder och synpunkter
berättas, hvilka troget likna reformationstidens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
