Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Kvinnorörelsens inverkan på döttrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undran. Dagarna och åren gingo vid broder-, virk- eller
knytnålen; de gledo hän under smått snack om släkt och
grannar, hvarvid adelskalendern flitigt rådfrågades;
de smulades sönder under ständigt gnat och gnabb - och
dessemellan stora gräl - om idel småaktigheter. Ty den
instängda nervkraften sökte sig utlopp. Och i en tillvaro,
där enhvar, enligt familjerättens första paragraf, lade
sig i alla de andras största som minsta angelägenheter,
funnos otaliga ämnen att gräla om. På landet blef dock
lifvet fylligare och friskare än i staden, där den unga
flickan hade mindre att göra och ej ens kunde gå ut ensam,
ja, där promenader ansågos så onödiga, att Fredrika Bremer
och hennes systrar erhöllo det moderliga rådet att hoppa
upp och ned bakom en stolsrygg, när de tyckte sig behöfva
motion!
Förhållandet till föräldrarna var i regeln ett
vördnadsfullt främlingskap, äfven när den obevekliga och
tigande lydnadens princip ej helt genomfördes. De unga
talade föga, när de ej tilltalades. Ingendera parten kände
den andras inre lif. Moderns lynne afgjorde hvardagarnas
hemtrefnad; faderns vilja lifvets yttre tilldragelser,
från balresan till äktenskapet. Den dotter, hvars böjelse
sammanföll med fadersviljan, skattade sig lycklig; den,
som blef bortgift mot sin vilja, grät men lydde. Som nästan
sagolika tilldragelser berättades att en och annan flicka
vågat »säga nej i brudstolen»; icke ovanliga fall voro de,
då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
