Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- VII. Kvinnorörelsens inverkan på äktenskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huruvida den goda viljan till anpassning skall lyckas
öfvervinna dem. Hon vet, att äfven om lagen gjorde
henne fullt likställig med mannen – ja, äfven om hon
själf gör sig till detta genom att endast ingå ett
»samvetsäktenskap» – så kvarstå dock alla de innerligaste,
de djupaste problemen. Det är vissheten om allt detta,
som i vår tid kommer somliga kvinnor att endast bli
älskarinnor åt män, hvilka heller intet äktenskap önska,
blott lyckliga stunder. Ännu många flera kvinnor stryka
de erotiska lyckomöjligheterna ur sin lifsplan, emedan de
ej erfarit eller ej kunnat förverkliga den ideala kärlek,
de drömt sig.[1]
[1] Denna idealism har naturligtvis
äfven sin del i att t. ex. 2/3 af de kvinnor, som
genomgått colleges i Amerika, icke gifta sig och i
klubblif finna sin ersättning för hemlifvet. Men här
torde dock ofta andra motiv spela in, från och med
viljan att helt ägna sig åt en för mänskligheten
gagnande lifsgärning och till själstorr ungmöegoism,
med dess olust för bördor och bundenhet. En skarpsinnig
iakttagerska, som nyligen tillbragt ett halfår i
Nordamerika, bekräftade hvad redan många män konstaterat:
att de studerande liksom de yrkesarbetande unga
amerikanskorna med verklig lidelse ägna sig åt vården
af sin skönhet, åt sin toalett, sin flirt. Allt detta hör
för dem till de »sköna konsterna» och äro såsom sådana
själfändamål -- medan den europeiska kvinnan ännu i regeln
utöfvar dem i syfte att locka männen till äktenskap. Medan
i Europa studiet eller arbetet ofta i yttre mening gör
den europeiska kvinnan mindre kvinnlig -- ehuru hennes själ
alltjämt bevarar sin fulla kraft att älska -- så är det i
Amerika motsatt: kvinnans yttre företeelse är förtrollande
kvinnlig men själen vibrerar ej längre för kärleken. Den
sexuella sterilitet, som Maudsley för en fyrtio år sedan
förutsade, då han talade om de »könlösa myrorna», denna är
dels blifven verklighet, dels frivilligt vald. I Europa
förekommer det ännu att en ung kvinna, som på grund af
studier eller arbete, vikit undan för kärleken, plötsligt
gripes af en oemotståndlig lidelse; i Amerika hör dettatill de stora sällsyntheterna. De studerande kvinnorna se
ned på de mindre bildade männen, hvilka tidigare sluta
studierna och inträda i yrkena. Den sympati, kvinnorna
söka, finna de lättare hos sitt eget kön. De ogifta hafva
socialt som sällskapligt samma ställning som de gifta
och barn önska de sig icke. Om de dock slutligen gifta
sig, så är det i regeln därför att mannen kan bjuda dem
en mer lysande ställning än de själfva kunnat skaffa
sig och mannen blir då betraktad och behandlad såsom
penningautomat.
Min sageskvinna betonade äfven att de yngre, studerande
eller arbetande kvinnorna i regeln verkade mer likformade,
mindre originella, mindre betydande än de äldre kvinnorna,
-- särskildt kvinnosakskvinnorna -- som ofta ej studerat
men själfbildat sig och grånat inom äktenskapets och
moderskapets uppgifter samt i socialt arbete. Den
generation åter, som nu njuter frukten af den äldre
generationens arbete, visar sig, trots utmärkta examina
och framstående duglighet, såsom mindre kvinnlig, mindre
mänsklig, mindre personlig.
Men äfven i Frankrike och annorstädes tala redan mödrar
om huru klara, intelligenta, allmänt intresserade
deras döttrar äro men tillika huru kritiska, huru fria
från svärmeri och entusiasm. Det är ej det förhastade
kärleksäktenskapet, många nu medelålders mödrar för sina
döttrar befara, utan ett världsklokt giftermål utan kärlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:52:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kvinnor/0138.html