Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Kvinnorörelsens inverkan på äktenskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här ha vi emellertid endast att göra med de nya
själstillstånd, som uppstått inom nutidens äktenskap,
vare sig hustrun behållit eller uppgifvit sitt arbete.
Äfven den högt stående nutidsmannen, som med beundran och
sympati omfattar hustruns mänskliga personlighet, söker
dock alltjämt hos henne den »kvinnlighet», åt hvilken
Goethe gifvit de klassiska uttrycken: det stilla och
starka, fast sammanslutna, i sin egen fullhet harmoniskt
hvilande, moderligt hulda kvinnoväsen, som är helt en
natur, en »skön själ», med skådandets och skapandets
gåfvor, men brukande dessa endast såsom hemdanerska. Det är
denna skapande uppgift, den älskande nutidsmannen önskar
trygga, när han alltjämt vill underhålla hustrun och ber
henne lämna det yttre »arbete, i hvilket han anar en fara
för det innerliga vsamlif, båda drömma om. Den kvinna,
som bredvid sin nya, själfmedvetna individualitet och sin
djupgående kultur behållit den »gammaldags» hängifvenheten,
förstår vanligen denna
eget och sina barns underhåll nödgas stanna hos en brutal
man; inga mödrar, som vid en skilsmässa kunna beröfvas sina
barn, annat än på grund af egen ovärdighet. Med ett ord:
samhället måste - på ett nytt och högre plan - återställa
den ordning, som redan funnits på lägre kulturstadier,
den ordning, som naturen själf danat: att moder och barn
äro de innerligast förbundna, att de tillsammans bilda
familjen, i hvilken fadern inträder genom moderns och sin
egen fria vilja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
