Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyisländska epigram (1898)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
århundradena kunna islänningarna berömma sig av
att i förhållande till sin folkmängd ådagalägga
det livligaste och allmännast utbredda intresset
för vitterhet och vetenskap (eller åtminstone vissa
vetenskaper). Särskilt har poesien blomstrat. Talrika
goda skalder, bland dem några av hög rang, hava
varit verksamma. Och de hava, kan man säga, diktat
för hela sitt folk. Ty på Island är det vanligt, att
även personer i de blygsammaste sociala ställningar
läsa och njuta av poesi, kunna utantill hela massor
av dikter, ja besitta en högt uppdriven förmåga
att själva sammansätta, t. o. m. att improvisera
verser, som åtminstone i avseende på den konstrika
formen äro fullt oklanderliga.
Nu hava de goda islänningarna kvar det gamla skandinaviska felet
att gärna »hacka» på varandra, och vare sig de ha
större eller mindre skaldebegåvning, äro de mycket
ferma att smäda varandra på vers. Av »nidvisor»
finnas också synnerligen många upptecknade, och
dessa äro till stor del sådana, att man kan kalla
dem epigram. De äro ofta kvicka och roliga, men ofta
grova och plumpa, ofta även så speciella, att de ej
kunna rätt uppfattas utan mycket nära bekantskap med
personer och förhållanden. Icke sällan ligger »det
fina» i själva det språkliga uttryckets virtuosmässigt
fyndiga användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
