Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Döda ord (1891)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillskrivits Spegel, talas om »bitske hundar». Vår
tids språk nyttjar, som bekant, omskrivningen »som
bits» eller »som brukar (eller vill eller försöker
att) bitas»; men danskan har ännu bidsk.
I den något före mitten av 1600-talet flera gånger
tryckta översättningen av A. Comenii språklära brukas
ordet bitsam om en häst; vi säga »benägen att bitas»,
men kunna väl lika litet i detta fall som i fråga om
bitsk neka de gamla uttryckens företräde.
Ett par karaktäristiska sammansättningar må även
anföras.
Om en kvinna begagnar Laurentius Petri adjektivet
djärvögd (»dierffögd») i betydelsen som djärvt,
oblygt ser sig omkring.
J. Svedberg uttrycker döma öfverilat, fälla ett
förhastat omdöme, med verbet bråddöma, då han om
sitt stora verk Schibboleth har följande yttrande:
»Monge lära, kan ske, helst i första påseendet, icke
mykit tyckia om thetta vercket; och således brådöma,
at thet vore fåfengt och onödigt til at anvenda ther
så mykit bekymmer och arbete vppå» – en farhåga (i
förbigående sagt), som mången annan »nyhetsmakare»
haft alla skäl att hysa för sitt eget opus!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
