Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Döda ord (1891)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har K. F. Söderwall framhållit, att många ord, som på
1600-talet och i början av 1700-talet ansågos vara
föråldrade och behöva förklaras, sedermera kommit
i allmänt bruk; han har ock visat, att enskilde
författares – i synnerhet Stiernhielms och Spegels
– bemödanden att återuppliva de gamla orden i många
fall krönts med framgång.
Huru nyare författares försök i samma riktning avlöpa,
kan först en kommande tid bedöma. Men att det är
möjligt att ingjuta nytt liv uti ett »dött» ord,
är obestridligt.
I grunden bör detta ej heller synas underligt.
Ordet har ju icke blott sin materiella del eller
kropp, den komplex av ljud och av skrivtecken,
varigenom det uppfattas av vårt öra eller vårt öga;
det äger även sin immateriella del eller själ,
det begrepp, som genom ordet överföres från den ena
intelligensen till den andra. Och medelst denna sin
osinnliga del kommer ordet att tillhöra tankens och
känslans värld, där, såsom vi uti uppsatsens början
påpekade, skillnaden mellan det levande och det döda
ej alltid är densamma som i sinnenas värld.
Men då ordet återupplivas, får även dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
