Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppfostran hos nordboarne under hednatiden (1884)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det lämnas bort i en annans vård att av honom
uppfostras?
Det senare förfaringssättet – som för övrigt redan
under barnets första levnadsår kunde komma till
användning – var mycket brukligt, i synnerhet i
fråga om förnämare mäns barn, och förtjänar mycken
uppmärksamhet, då ju barnets utveckling måste röna
viktiga inflytelser av en så genomgripande förändring
som ombyte av vistelseort och omgivning för större
delen av barn- och ungdomsåldern. Vi vilja därför
närmare undersöka ifrågavarande plägsed, efter att
först hava yttrat ett par ord om dess namn.
Den man, i vars vård en annans barn uppväxte, sades
giva barnet »foster» – en benämning, som ej användes
om uppfostran av föräldrar; själv kallades han för
barnets »fostre». Men ordet »fostre» betecknar
även fosterson, fosterbroder eller i allmänhet
förtrogen, men ej besläktad vän; likasom ock det
feminina »fostra» åtminstone har de båda betydelserna
fostermoder och fosterdotter. För korthetens skull
vilja vi, i enlighet med det gamla språkbruket,
använda benämningen »foster» för den vård och
uppfostran, barn erhöllo i en annan familj.
Den förnämsta anledningen därtill, att föräldrarna
önskada »foster» för sitt barn, är icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
