Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppfostran hos nordboarne under hednatiden (1884)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svår att inse. I ett rikt hus funnos många trälar och
frigivna samt dessutom ett antal friborna, men fattiga
personer, som voro beroende av husbondfolket. Om
nu också föräldrarna själva avhöllo sig från allt
klemande med barnet – och det gjorde de ej alltid –,
så kunde man med skäl befara, att några av deras
underlydande skulle alltför mycket hylla sig till
barnet och göra det till viljes, vare sig att de
därigenom sökte ställa sig in hos föräldrarna eller
åsyftade att tillförsäkra sig fördelar från barnets
sida, när det växte upp. Dylika missförhållanden
behövde man i regeln icke frukta, då barnen tidigt
sattes i ett främmande hus, ofta så avlägset från
föräldrahemmet, att ömsesidiga besök knappt kunde
förekomma: fosterföräldrarna, som vanligen också
voro förmögna och oberoende, plägade väl sällan
skämma bort barnet, och deras folk hade naturligtvis
föga anledning att söka ställa sig in hos ett barn,
vilket, då dess uppfostran var slutad, skulle draga
till annan ort.
Att barnet sålunda tidigt skulle tvingas att i någon
mån – åtminstone mera, än om det stannat hemma,
– tänka för sig självt och hjälpa sig självt,
står i full överensstämmelse med ett allmänt drag
i det forntida uppfostringssättet, att nämligen
utvecklingen av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
