Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppfostran hos nordboarne under hednatiden (1884)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilket tillräckligt vittnar om deras rykte för
visdom. Och slutligen kan tilläggas, att konung Harald
hårfagre lät en av sina söner, Gudröd, uppfostras av
den utmärkte skalden Tjudulv från Hvin, författaren
till Ynglingatal. För övrigt torde det bästa intyget
om den vikt, den allmänna meningen tillade valet
av en god fosterfader, ligga i ordspråket: »Till en
fjärdedel brås man på fostraren».
Dock kunde även yttre, materiella förmåner för barnet
väsentligen avgöra, åt vilkens vård det kom att
överlämnas. Hoppet, att barnet framdeles i fostraren
och hans familj skulle få stöd och beskydd, ett löfte
om arv eller hemgift, eller t. o. m. om blodshämnd,
ifall sådan skulle erfordras, kunde stundom förmå
föräldrar att överlämna fostrandet åt personer, vilkas
egenskaper ej gjorde dem synnerligen tjänliga därtill,
och som blott av egennyttiga bevekelsegrunder erbjudit
sig. Det var nämligen ganska fördelaktigt att fostra
en mäktig mans barn, ty han ansågs då förbunden till
allehanda återtjänster; och man har exempel på, att
personer av dålig karaktär just för att under någon
stormans beskydd kunna ostraffat föröva orättfärdiga
handlingar, gjort anbudet att taga till sig hans barn.
Ett mycket spritt och i sagorna ofta anfört ordspråk
säger: »Alltid är den en ringare man,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
