Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkoceremoniernas uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kyrkklockornas fader var biskop Sabianus i Rom. [De föddes i
ändamål att sammankalla de vidskepliga till kättarjakt. När man i det
katolska California för ett 70-tal år sedan ville i lagens namn verkställa
en behöflig afrättning eller också begå ett „lagligt" mord, ringde man i
k—klockan.] De kommo i bruk 604. Sid. 211. 968 förordnades att de,
liksom barnen måste döpas. Sid, 328.
Orgelmusik infördes i kyrkorna af påfven Vitulian år 6V1. Han
befallde, att det latinska språket skulle användas vid gudstjänsten — (för
att förhindra upplysningen). Sid. 224.
Äktenskap. Biskop Eugenius förbjöd år 657 presterskapet att gifta
sig, och de gifta måste afstå ifrån sina hustrur. Sid. 222.
Vigsel. År 112 förordnade biskop Evaristus i Rom, att ingen vigsel
skulle erkännas för giltig utan att vara förrättad af en prest. Sid. 66.
År 170 förordnade biskop Anicetus i Rom. att vigseln måste ske i kyrka.
Sid. 71.
Altarets sakrament införde biskop Alexander år 122 i Rom,
tillika med vigvattnet; och då bestämdes, att vatten skulle blandas i vinet
vid utdelning af nattvarden. Sid.67. [Då ändrade man de urgamla
„vinfesterna", hållna till Bacchi och himladrottning Venus’ ära, alltså.]
Fastan. År 500 e. Kr. bestämdes, att fastan skulle räcka i fyrtio
dagar före påsk. Då förordnades, att endast vissa födoämnen fingo
användas under „fastetiden", Sid. 177. (Fläsk användes mer än vanligt till
ära för Bacchus, men till hån emot juden Jesus.)
År 450 före Kr. skrifver Sokrates, att fastan upptog icke mer
än tre veckors tid i Rom. Före den tiden gifves inga vissa bevis för dess
tillvaro bland de allmänna religionsbruken i Rom. Men man arbetade
på att införa hela den kaldeiska fastan. På 600-talet e. Kr. började man
försöka införa den Gregorianska tidräkningen, ty det var enda medlet,
hvarigenom man kunde hoppas att för alltid undertrycka de hatade
judarnas motsägelser. (Hislop.)
Konfirmationen infördes (från Rom) i Würtemberg (Tyskland) 1722.
I Danmark af konung Kristian VI den 13 jan. 1736. Sid. 895.
Konfirmationen antogs i Florence (Italien) 1274 och 1493 i Lyon (Frankrike).
Verkliga protestanters barn konfirmeras icke. Detta påfliga påfund„
i likhet med de öfriga kaldeiska prestrelikerna, är icke annat än ett
förnyande af prelat-inteckningen i det stackars okunniga barnet, hvilket
skrämmes till att träda i direkt skatteskuld till den nimrodska
tempelkasten. Systemet mognade icke tills omkring 1200 år efter Kristus. Alla
protestanter motstodo detta katolska bud, och det vann ingen kraft i
Sverige tills år 1763, då biskop Jakob Serenius i Strengnäs gjorde sig
till dess advokat. Först 1811 blef det „lagligen" befästadt 1 Sverige.
Detta visar, hvad påfvens i Rom agenter uträttat i Luthers namn.
Rätttänkande föräldrar borde föra sina barn till Sanningens Messias och
rädda dem undan de påfliga snarorna, hvilka redan vållat allt för många
barns både timliga och eviga ruin.
Söndagen föreslogs till kyrkans heliga dag af biskop Viktor i Rom
196 e.Kr. Detta är det första historien känner om söndagsfirandet. Men
denna befallning var ämnad att förmå de kristna att fira påskalammet
å söndagen. Den 7 mars 321 utgaf kejsar Konstantin en lag, som bjöd
domare, handlande och stadsbor att helighålla den ärevördiga solens dag,
men landtfolket lemnades full frihet att sköta sitt arbete på denna dag.
Häraf framgår det, att hvad vi blifvit lärda att tro vara heliga och af
Kristus instiftade anordningar, äro idel hedniska människostadgar, hvilka
sakna all grund i Guds ord. Det är ej heller svårt att se huru man
medelst dessa o. dyl. anordningar skapat de mörka tidehvarfven. För
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
