Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - „Samhällsbevarande“ förbrytare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den till last, som begått detsamma, Däraf sluter han„ att pastorerna, som
af många olika skäl skyddas af sina församlingar, ega följaktligen större
utsikter att dölja sina brott än vanliga brottslingar. Från maj 1876 till
maj 1881 stå de nämnde prelaternas brott som följer: af 917 ha de på
otuktens väg förkränkt kvinnan 456 gånger och på andra sätt 81 gång...
Om 917 brott fördelas på 35,000 predikanter, så ha de 70,000 af Amerikas
pastorer begått 1,831 brott under samma tid ... Om endast ett brott på
16 publicerats, så äro där 928 brott på hvarje 1,000 predikanter inom
Förenta staterna."
Fördelade på de olika sekterna förekomma deras brottslighet i
följande ordning: „Metodist, omkring en brottsling på hvarje 6; Baptist, en
på 11; Presbyterian, en på 22; Katolik, en på 25; Kongregationalist, en
på 37; Lutheran, en på 40; Protestant-Episkopal, en på 48;
Campbelliterna, (Kristi Kyrka), en på 79; Adventisterna, en på 95; United brethern,
en på 125; Ebreerne (judar), en på 235; Universalisterna, en på 477;
Tunkerna, en på 477." (Sid. 68—76.) Lägga vi nu härtill de statistiska
uppgifter om hedningarna, som säga. „att bland hinduerna är endast en på
1,361, och Buddhister, en på 3,787 skyldiga till brott", så synes
nödvändigheten af en allmän protest från både man och kvinna mot
„samhällsförbättrarna", som mörda vår frid och lycka, prostituera flickorna i
barnaåren och fylla landen med dårar, fattighus och fängelser.
Katolikerna börja nu röra på sig i Amerika och alla land,
och därför vilja vi här införa den ed, som de heligaste bland
dem låta binda sig med. Den är öfversatt från engelskan och
infördes 1893 i „Svenska Amerikanarens" spalter:
Jesuit=eden. „Som Sv. Am:s läsare och läsarinnor måhända veta.
är jesuit-orden en stark gren af den romersk-katolska kyrkan, med
endast den skillnader, att om man är medlem af nämnda kyrka, måste
individen, som önskar tillhöra jesuit-orden, taga en särskild ed.
Jesuit-orden grundlades af St. Ignatius af Loyola den 15 augusti
1534. Denna ordens trohetsed lyder som följer:
„Jag N. N„ nu i närvaro af den allsmäktige Guden, den välsignade
jungfru Maria, förklarar och svär inför dig min andliga fader (påfven),
högste generalen för detta Jesu sällskap, grundadt af S:t Ignatius Loyola
under Paul III:s påfvedöme och fortsatt intill närvarande tid, vid
Jungfruns lif, Guds Matrix (moderqved) och telningen Jesus Kristus, att hans
helighet påfven är Kristi, vice-regent och det enda sanna öfverhufvudet
för den katolska och allmänna kyrkan på hela jorden, samt att genom
kraften af nycklarna till att binda och lösa, gifna till hans helighet af
min frälsare, Jesus Kristus, han (påfven) har rättighet att afsätta
kätterska konungar, furstar, stater, republiker och landshöfdingedömen, såsom
varande olagliga förutan hans helighets bekräftelse, och må därför utan
ansvar bli förstörda. Därför vill jag af alla mina krafter försvara denna
lära samt hans helighets rättigheter och fordringar emot alla orättvisa
och kätterska eller protestantiska makter af alla slag, särskildt den
lutherska kyrkan i Tyskland, Holland, Danmark, Sverige och Norge samt de
förmenta rättsliga kyrkorna i England och Skottland, och de samma nu
på Irland och hela den amerikanska kontinenten samt annorstädes, och
alla grenar däraf, att de må betraktas såsom olagliga och kätterska och
såsom upproriska emot den heliga modern, kyrkan i Rom. Därför afsvär
jag mig nu all trohet och underdånighet, som jag är skyldig någon
kättersk konung, furste eller stat, protestantisk eller liberal eller
underlydande deras lagar, magistrater eller tjänstemän. Jag förklarar vidare,
att den lära, som bekännes utaf kyrkorna i England eller Skottland, af
de s. k. kalvinisterna, hugenotterna (de reformerta i Frankrike) och alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
