Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rösträttsrörelses’ begynner
9
saksrörelse, med åtföljande rösträttsrörelse, som spred sig
över Amerika och England och vidare till hela den
civiliserade världen.
3. Rösträttsrörelsen begynner.
Återkomna till Amerika började dessa behjärtade
kvinnor genast verka för kvinnans rätt och för hennes politiska
rösträtt. Men mötesplanen realiserades först 1848 då ett
möte i Seneca Falls ägde rum, vid vilket kvinnor för första
gången framställde sin fordran på politisk rösträtt.
Efter mönstret av Amerikas frihetsförklaring hade de
formulerat en deklaration om kvinnans fri- och
rättigheter som sedan blev grundvalen för den amerikanska
kvinnorörelsen.
1 likhet med amerikanernas 18 anklagelsepunkter mot
kung Georg av England för hans försyndelser mot Amerika
hade de nu uppsatt 18 anklagelsepunkter mot männen,
vilka utmynnade i följande uttalande: »I betraktande av
kvinnonias politiska rättslöshet, deras förnedring i socialt
och religiöst avseende, i betraktande av ovan anförda
orättfärdiga lagar, och emedan kvinnorna känna sig
undertryckta och berövade sina heligaste rättigheter, fordra
vi att de ofördröjligen skola få tillgång till de rättigheter
som tillkomma dem som medborgare i Förenta staterna.»
I tolv resolutioner, författade och framlagda av mrs
S t a n t o n, hävdades för första gången på ett offentligt
möte kvinnornas likaberättigande med männen. Samtliga
resolutioner antogos enhälligt så när som på den nionde
som fordrade rösträtt för kvinnorna. Den uppnådde endast
en knapp majoritet fastän mrs S t a n t o n understödd av
Frederick Douglass1 energiskt hade framhållit att
’ En förrymd mulattslav som blev den svarta rasens främste kämpe
i abolitioniströrelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
