Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 KVINNORÖSTRÄTTF.NS HISTORIA I FRÄMMANDE LÄNDER
niskor ha samma absoluta, medfödda och ofrånhändliga
rättigheter utan hänsyn till kön, ras eller breddgrad.»1
Samma år begära kvinnor i Massachusetts att få delta i
valet av medlemmar i författningskonventet2 som skulle
revidera författningen »på det att inte författningen måtte
bli ett uttryck endast för den manliga befolkningens vilja».
Det beviljades icke.
Som prov på att kvinnornas agitation icke var utan verkan
på de lagstiftande församlingarna kan nämnas att ett
lagförslag om rösträtt för kvinnor som behandlades 1857 i
Ohio antogs i representanternas hus men föll i senaten
med 44 röster mot 44. Ungefär samma öde hade drabbat
frågan i Nebraska två år förut. 1882 fick den majoritet
i båda kamrarna men föll sedan i folkomröstningen.
4. Susan B. Anthony "Amerikas grand old woman"
inträder. Blir rörelsens Napoleon.
I början av femtiotalet inträder miss A n t h o n y i
kvinnorörelsen och blir snart och för alltid huvudfiguren i
kvinnornas rösträttsrörelse. Det är hon som planlägger och till
största delen leder hela agitationen inom denna rörelse i
Förenta staterna i mer än femtio års tid under oavbruten,
intensiv verksamhet intill sin död 1906 vid 86 års ålder.
Hon var av naturen sällsynt lyckligt utrustad för att
bära en så oerhörd börda som ledningen av en alldeles
ny rörelse, som hade att bekämpa inte blott urminnes
hävd och fördom utan även männens medfödda
härskarvilja — och sist men icke minst den brist på utveckling
1 I jMissourifurlikningen> hade kongressen satt gränsen för
slaveriets utbredning till 36°30, nordlig breddgrad.
* Ungefär vart 20:de ár revideras staternas lagar av en häjtill
utsedd kommitté som kallas författningskonventet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
