Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 KVINNORÖSTRÄTTENS HISTORIA I FRÄMMANDE LÄNDER
svepskäl kan man vidhålla att naturen själv dömt kvinnan
till denna underlägsenhet,» säger han.1
Ännu en framstående man, professor Franz v.
Holt-zendorff2 tar kraftigt till orda för kvinnornas rätt.
Han anser att »den moderna staten, den må nu kalla sig
Tyskland eller Frankrike, Amerika eller England, måste
inse att över huvud ingen samhällsfråga kan lösas utan
kvinnans medverkan.» Och han kallar kvinnofrågan en
världs- och kulturfråga.
Den tyska kvinnorörelsens grundläggande pioniär var
författarinnan Luise Otto-Peters.3 Hon hade oerhörda
svårigheter att bekämpa, men trotsade allt för att föra fram
kvinnornas krav.
Kvinnornas rösträttsrörelse utsprång dock först ur
revolutionsåret 1848. Emellertid slocknade den av under följande
reaktionsperiod. Först sedan Mills bok om kvinnans
underordnade ställning blivit översatt till tyska och när Hedvig
D o h m utgav sin kampskrift »Kvinnans natur och rätt»,
vaknade den åter till liv.
Nästan alla politiska partier ställde sig avvisande till
kvinnans rösträtt. Men när Internationalen stiftades
fordrades likställighet för män och kvinnor.
Ett gott stöd fingo kvinnorna i B e b e 1 s 1879 gjorda
inlägg »Kvinnan och socialismen» däri han säger
att intet tvivel råder om att icke kvinnan är i stånd att
tillföra kulturen samma andliga värden som mannen. När
hon hittills ej gjort det, beror det på hennes undertryckta
ställning.
Han uppmanade kvinnorna kraftigt till agitatoriskt
med-arbete för det socialdemokratiska partiet, det första som
gick in för kvinnans sociala och politiska likaberättigande
1 I Ober die biirgerliclie Verbesserung der Weibe.
2 Professor i juridik i Berlin, verksam för kvinnoemancipationen,
f. 1820.
3 P. 1819.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
