Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 KVINXORÖSTRÄTTENS HISTORIA I FRÄMMANDE LÄNDER
Mirabeau1 uttalar som sin mening att »kvinnorna
skola härska i männens hjärtan och i deras hem, men
endast där» och de grymma tyrannerna Robespierre2
och Danton’ uppträda som hätska motståndare till
kvinnans frigörelse, vilket ju endast förefaller naturligt. Mer
förvånande är att en så fridsam personlighet som
frihetsmannen Rousseau4 stått främmande för tanken på en
sådan företeelse som en kvinnlig fri medborgare. Han påstår
helt krasst att kvinnorna äro skapade att lyda männen och
att deras uppgift endast är att vara männen till behag.
I motsats härtill säger Montesquieu5 i sina »Lettres
persanes» 1721 »Männens makt över kvinnorna är ett rent
tyranni» men han upptog icke tanken i sitt politiska verk.
Som en stjärna i det manliga mörkret lyser den store
filosofen Condorcet. I flera skrifter och redan före
revolutionen publicerar han sin åsikt att kvinnorna böra
ha samma rättigheter som männen. 1786 gifte han sig
med en högt begåvad kvinna, Sophie de Grouchy,
som samarbetade med honom i politiska frågor, där hon
var hemmastadd. Bland annat Översatte hon Adam
Smiths verk och amerikanska politiska skrifter. Nästa
år utgav Condorcet skrifter i vilka han talade
kvinnornas sak och bestämt hävdade att kvinnorna borde ha
valrätt och valbarhet lika väl som männen.
I »Brev från en borgare i New Haven till en medborgare
i Virginien» behandlar han utförligt frågan om kvinnans
politiska ställning. Han anser rätten att rösta om gemen-
1 F. 1749, d. 1791, ansedd som revolutionens störste statsman.
1 F. 1768, avrättad 1794, den fruktansvärdaste av revolutionens
skräckmän, den Btyrande i välfärdsutskottet.
’ F. 1769, avrättad 1794, blodtörstig revolutionsman, medlem av
välfärdsutskottet, lät mörda 1500 fängslade royalister.
4 F. 1712, d. 1778, filosof och författare.
8 F. 1689, d. 1756, filosof, historiker och rättBlärare. Hans
huvudarbete De Pesprit des loia är ett av världslitteraturens mest berömda
verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
