Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Efter genombrottet 1901
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
26
KVINNORÖSTRÄTTENS HISTORIA I NORDEN
sent omsider övergick till vänstern 1901, så förbättrades
därigenom läget inom riksdagen för kvinnornas
rösträttsfråga ganska väsentligt.
Emellertid gäckades kvinnornas förhoppningar i det att
den liberala regeringen De untzer inte upptog alla
kvinnor i sitt förslag om allmän kommunal rösträtt 1903, utan
endast de ogifta skattebetalande. Landstinget motsatte sig
även detta förslag, men gick slutligen efter tre år med på
det. Förslaget stupade emellertid på andra hinder.
Rösträttsfrågan fick plötsligen ett storartat uppsving
genom I. W. S. A:s lysande kongress i Köpenhamn 1906,
vilken lyckades göra hela frågan mer populär. Två år
därefter fingo kvinnorna sin kommunala rösträtt och
valbarhet på samma villkor som för män med tillslutning av
alla partier.
Vid första valet 1909 deltog i Köpenhamn cirka 70 %
av de röstberättigade kvinnorna mot 80 % av männen och
7 kvinnor invaldes i stadsfullmäktige. I provinsstäderna
gingo 66% bland kvinnorna till valurnan mot 84 % bland
männen och i landskommunerna 38 % av kvinnorna och
72 % av männen. För hela landet var förhållandet 50 %
av kvinnorna och 76 % av männen. Inalles blevo 127
kvinnor invalda i kommunalstyrelsen mot 9,770 män. Det
gick där som här, att sedan kvinnorna väl blivit invalda
försporde de ingen ovilja bland sina manliga kamrater i
respektive styrelser. Vid nästa val 1913 blevo de flesta
kvinnorna omvalda.
1912 firade Dansk Kvindesamfund sitt
40-årsjubileum i närvaro av bl. a. statsministern, som yttrade
att en ändring i konstitutionen vore omöjlig utan att den
inneslöte politiska rättigheter för kvinnor. På hösten
framställde konseljpresidenten Klaus Berntsen ett
förslag til grundlagsändring som gick längre i
demokratisering än det av folketinget förut antagna, vilket förslag
i sina huvuddrag blev det som tre år senare antogs. Han
uttalade bl. a. angående kvinnorösträtten att alla som ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
