- Project Runeberg -  Kvinnorösträttens historia i de nordiska länderna /
32

(1920) [MARC] Author: Ann Margret Holmgren - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Fortsatt arbete och seger - Sverige - Fredrika Bremer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

32
KVINNORÖSTRÄTTENS HISTORIA I NORDEN
medan en deputation uppvaktade alltinget och lämnade en
tacksamhetsadress. Glädjen tog sig ytterligare ett värdigt
uttryck i det att kvinnorna startade en stor insamling över
hela landet till ett efterlängtat nationalsjukhus i Reykjavik.
SVERIGE.
Fredrika Bremer.
Fredrika Bremer kan sägas vara roten och upphovet
till den svenska kvinnorörelsen och därmed indirekt även
till rösträttsrörelsen. Hennes medfödda starka frihetslängtan
och plågan av de onaturliga band, som i hennes
ungdomstid hämmade och fängslade kvinnorna, gjorde henne tidigt
medveten om den beklagliga bristen i deras andliga
utveckling och deras personliga frihet.
»Kvinnans liv och lidande bär jag i mitt hjärta,» säger
hon senare i livet. Men redan i hennes första romaner kan
man skönja tydliga spår av det djupa medlidande och de
frigörelsetendenser vilka sedermera alltjämt vidgas och
ökas och tvinga henne till kamp vid varje tillfälle som
yppar sig. Förutom vad hon lärt av erfarenheterna i sitt
eget liv mottog hon starka intryck från England och
Amerika där en kvinnorörelse hade uppstått och där hon på
40-talet bevittnade hur en gryende rösträttsrörelse börjat
ta form. Slutligen, efter åratals begrundande, fattade hon
beslutet att öppet göra sig till förkämpe för de
västerländska idéerna om kvinnornas frigörelse. I helig harm,
parad med en lika helig upplysningsiver, utsände hon
romanen Hertha 1856. Den var späckad med
emancipationstankar och djärva framtidsidéer som voro så nya
för hennes samtid att de ansågos icke blott revolterande
och farliga, men även anstötliga. De möttes därför av en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 11 19:02:36 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvrostnord/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free