Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidning
Fantasi och lögn
i barnavärlden.
Fantasiens spel. — Omedvetna osanningar. — Lögnare av kamratkänsla.
Rädsla och osanning. — Svindlarenaturer. — Uppfostran till sanningskärlek.
I Psykologiska sällskapet i
Berlin nar d:r Flatau hållit föredrag
över här ovan angivna, för
föräldrar och lärare så viktiga ämne.
Varje normal människa är
utrustad med fantasi, vars livlighet dock
är starkt varierande, framhöll
föreläsaren. Barnets fantasi skiljer sig
väsentligt från de vuxna
människornas, men även barnafantasien
är icke alltid lika, utan har att
uppvisa ganska skiftande nyanser.
Barnens fantasi ger sig tillkänna
särskilt under leken, denna för deras
utveckling så viktiga faktor. Det
är i allmänhet en spelande fantasi
över barnleken: fars käpp blir en
yster springare, en packlår, ett
fé-palats, och barnets egna sorger och
fröjder överföras på de livlösa
dockorna, på apan och björnen. De
äro stygga eller snälla, sutka eller
konvalescenter. Hur viggas och
ompysslas icke den be !r iviiga
återstoden av en docka s‘mi om den
vore en varelse sprudlande av liv,
eller åtminstone som om den hade
i behåll sin ursprungliga skönhet.
Det lekande barnet för i sin
fantasivärld långa samtal, i vilka det självt
med förställd röst företräder olika
personer och uttalar deras tankar.
I sådana ögonblick behärskas
barnet fullständigt av illusionen.
Det är emellertid endast det friska,
normala och med rik fantasi
utrustade barnet, som leker på detta sätt.
Nervösa barn förhålla sig
annorlunda. över deras fantasi är något
sjukligt. Ett normalt barn har alltid,
lmr livligt än dess fantasi spelar,
en klar uppfattning av vad som är
dikt och vad som är verklighet, men
det nervösa barnet lever nästau
ständigt i sin fantasivärld och
försjunker i drömmerier. Griper icke
uppfostraren i god tid in här, är det
fara värt, att det av sådana barn
icke blir några livsdugliga
människor. Deras fantasi sysslar gärna
med krämpor och sjukdomar,
vilket lätt utvecklar sig till hysteri
r*ch förställning. De pådikta sig
alla möjliga slag av illabefinnande
och åkommor samt utmåla i bjärta
färger, lmr sjuka de känna sig, när
de önska slippa lindan skolan någon
särskilt besvärlig dag eller eljes för
att undgå något obehagligt, som
väntar dem. Här närmar sig
fantasispelet på ett betänkligt sätt
lögnen.
Intill en viss ålder — man
antager intill det femte levnadsåret —
finnes för barnet icke begreppet
osanning, åtminstone icke i
betydelsen av något medvetet ont. Först
genom uppfostran lär sig barnet
skilja mellan lögn och sanning, att
anse den förstnämnda som något
orätt och skamligt, den senare som
något tillbörligt och naturligt.
Ett barn narras av olika
orsaker. Det vill t. ex. genom ett
förnekande freda sig för ett
obehagligt minne, cn annan gång bättrar
det på något, som verkligen hänt,
med ett osant tillägg, därför att
det tycker, att det egentligen hör
till berättelsen, för att den skall
bli fullständig. Så finns det ett
slags osanningar, som icke sägas
för egen fördels skull utan för att
skydda andra för obehag. Äldre
barn kunna sålunda, med en känsla
av att de handla rätt, narras för
att rädda en kamrat från förargelse
och straff. Här är kamratkänslan
starkare en hederskänslan. Men
otaliga osanningar äro fullt
medvetna lögner, uttalade för att
skydda iögnaren i någon för honom
farlig situation eller för att skaffa
honom en fördel.
Föräldrar, som komma på sina
barn med osanningar, taga vanligen
en sådan händelse utomordentligt
hårt. Man får emellertid icke
glömma, att barnet kanske narras, därför
att dess minne sviker det, eller
därför att det, offer för någon häftig
sinnesrörelse, rädsla eller vrede,
kan förleda det till en avsiktlig!
lögn, det må nu vara för att skaffa I
sig en fördel eller för att undslippa1
något obehagligt. Det är barnets
förtroende och tillit uppfostraren
måste söka vinna.
felaktigt uppfattat det förefallna.
Även de osanningar, som sägas i
bestämd avsikt, kunna vara rätt så
ofarliga, de äro det i varje fall så
länge barnet icke ännu nått så långt
i utveckling, att det förstår, att det
är en last att ljuga. Men förstår
det verkligen att det begår en
ohederlighet när det narras, då måste
saken tagas allvarligare, En
uppfostrare får dock aldrig glömma, att
osanningen är det enda vapen ett
barn har att skydda sig mot
obehagligheter, bannor och aga.
Fruktan är något som vuxna människor
icke äro främmande för, och som
kan förmå även dem att söka
smygvägar och handskas mycket illa med
sanningen. Också hos barnen är
denna känsla förhanden och tar ut
sin rätt. En uppfostrare, som med
häftighet och hårdhet straffar varje
liten överträdelse, måste räkna med,
att barnet icke genast är färdigt till
en bekännelse, utan gör ett försök
att med fördöljande av sanningen
komma helskinnat undan. Ju
sparsammare och försiktigare man är
med de förbud, man lägger i vägen
för barnens rörelse- och
handlings-| frihet, och ju besinningsfullare man
behandlar överträdelserna mot
dessa förbud, desto mindre rigk är det,
att barnen skola duka upp historier
och hemfalla åt ovanan att ljuga.
Det finns slutligen en verkligt
betänklig art av barnalögner, den
patologiska lögnen, då barnet
narras utan att det finns något som
hälst skäl därför. Även denna form
av lögnaktighet påträffar man oftast
los nervösa barn. Här är det
vanligen omgivningen och uppfostran,
som bära skulden. Barnen hitta på
historier, berätta om sådant, som
aldrig hart hänt, och utsmycka sina
verkliga upplevelser med alla
möjliga fantastiska tillägg. Någon
verklig avsikt med dessa osanningar
finnes vanligen icke, barnet
påverkas av en tvångsföreställning: det
måste berätta något och det
fantiserar ihop en historia utan att ha
ett klart begrepp om att det narras
och gör sig skyldigt till något orätt. I
Oftast börjar denna lögnaktighet
med att barnet går på sidan av san- *
ningen för att få tillfälle att skryta]
1 ~A .itlt-i ^rori xr III rlpf
Den lilla
butiken.
De små butikerna innehavas
i allmänhet av kvinnor. Till
tjänst för alla dessa kvinnliga
innehavare av små butiker
meddela vi här nedan en del goda
råd, som vi hittat i en engelsk
af färstidning, och avseende
ingenting mindre, än att av den
lilla butiken göra — en
guldgruva!
Befryndade världar.
Skiss för Kvinnornas Tidning av Signe Lagerlöw.
med sig självt. Antingen vill det
göra troligt att det vid något till-’
fälle visat sig duktigt och modigt, *
eller, när kamrater äro åhörare, hit-1
1
tat på något puts eller gjort något
otillåtet. Ur detta med osanningar
bemängda skryt utvecklar sig icke
blott en vana, utan en verklig
böjelse att genom fantastiska och
bedrägliga historier skaffa sig
förde-: lar eller nå vissa eftertraktade mål.
Opålitligheten och lögnaktigheten
bliva alltmera rotfästade, allt mer
utpräglade och karaktären blir
o-hjälpligt förstörd. Dessa ungdomar
komtna slutligen, när den mogna
åldern hunnits, att stå där som
patologiska svindlare, vilkas
verksamhet, vilkas hela liv präglas av
opålitlighet och bedräglighet, dessa
moraliskt undermåliga individer, för
vilka hederskänsla och
hedersbegrepp icke existera, utan som ljuga
och svindla sig fram.
Hur bör nu uppfostran ställa sig
till allt detta? Uppfostran har icke
till uppgift att kväva fantasien, men
väl att leda barnets andliga utveck
ling in på en rätt väg, att hålla
igen på cn punkt, att sporra på en
annan. För att skydda barnet mot
medvetna eller omedvetna
osaningar, bör man vänja det vid att göra
riktiga iakttagelser och att när det
berättar något, giva en korrekt bild
av det upplevda eller iakttagna. Li
kaledes bör man vaka över att
barnet icke av lättja eller håglöshet
| låter bli att tänka efter vad som
verkligen bar hänt och i stället
utfyller luckorna med egna fantastis
ka påhitt. Till en förståndig upp
fostran bör även, att man skyddar
barnet för sådana situationer, som
Det finnes massor av små butiker,
så yttrar sig ungefär »The Efficiency
Magazine» och de flesta av dem gå
dåligt!
Det behöver icke vara så. Även en
liten butik kan skötas så, att den blir
en liten guldgruva.
En liten butik skall inte föra allt
möjligt och försöka agera varuhus.
Det är som om en liten pojke skulle
traska omkring i sin pappas kläder.
Det kommer inte att dröja länge, förr
än den lilla butiken har att dragas med
ett växande lager av okuranta varor,
som representera ett dött kapital, d. v. s.
ett kapital som ingen ränta ger.
Den lilla butiken’ skall specialisera
sig! Den skall föra en eller ett par
artiklar och vara utomordentligt väl
sorterad i dessa sina specialiteter. Den
skall genom annonsering inpränta i
den köpande allmänhetens medvetande,
att denna lilla butik är verkligt stor i
sin bransch, att den inom sitt omrade
är rikhaltigare försedd och för bättre
varor än någon annan. När den
köpande allmänheten behöver något i
denna bransch, blir det just till denna
lilla butik den går!
En liten butik skall akta sig för
varor, som äro underkastade modets
snabba växlingar. I dag äro de
säljbara, i morgon icke. Den lilla
butiken kan icke bära förlusten av på detta
sätt plötsligt omoderna och icke längre
begärliga varor. Det finns andra
artiklar, som icke beröras av modet,
reella varor som alltid finna köpare. Det
är sådana den lilla butiken skall föra!
| Den lilla butiken skall lägga an på
en rask omsättning. Inköp och
försäljning skola ske i snabbaste takt.
Har den lilla butiken genom ett
oklokt inköp fått i sitt lager en
trög-såld varupost, så låt den icke bli
liggande utan realisera den till
inköpspris eller därunder och skriv upp
förlusten på Erfarenhetskontot.
Den lilla butiken skall icke vara lik
alla andra små fula, tråkiga butiker,
den skall vara något säreget i sitt slag
Den skall vara sådan, att kunden ofri
villigt säger till sig själv: »En sådan
liten proper, rar och trevlig butik!
Det är ett riktigt nöje att gå It it och
göra sina inköp!» — Alltså putsat och
skinande fint och god smak och lite
originalitet i anordningarna om sådan
står till förfogande.
Och nu till sammanfattningen:
Välj en specialitet, gör er genom
annonsering känd soin specialist ifråga
om en viss artikel och förbliv alltjämt
denne kände specialist! Gör er lilla
butik ryktbar för sina linnen eller sina
näsdukar eller sina strumpor eller sina
knappar eller sitta skorpor. Det är
bättre att vara utomordentligt väl
sorterad i en artikel, än dåligt ifråga om
tusen.
Det går att göra den lilla butiken
till en. guldgruva. Men det erfordras
skicklighet, energi, företagareanda och
affärsgeni!
Läraren: — Med kräldjur menar
man varelser, som inte kunna resa
sig utan krypa utefter marken. Säg
mig exempel på en sådan varelse!
Pelle raskt: — LillebrorI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
