Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter Skandinavismens nederlag - Svenska demarcher i Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER SKANDINAVISMENS NEDERLAG
Emellertid betonade han varmt den ömsesidiga betydelsen av
god grannsämja: ett verkligt tillmöteskommande nu skulle låta
Danmark för framtiden se sitt största intresse »dans la bonne
entente avec la Prusse», och detta skulle även stärka de goda
förbindelserna mellan Preussen och Sverige. Utan att förneka
riktigheten härav slutade Bismarck samtalet med anmärkningen,
att den bästa lösning, han eventuellt förmådde genomdriva,
sannolikt ej skulle tillfredsställa Danmark, varför Preussen helst icke
gjorde några uppoffringar eller i varje fall de minsta möjliga.
Samtalet satte utom tvivel, att bestämmelsen om Slesvig lätt
nog kunde komma att helt strykas ur den fredstraktat, som nu
förbereddes i Prag. Denna dystra utsikt föranledde den danska
regeringen att omedelbart sätta i rörelse alla krafter, vilka
möjligen kunde påverka den ännu ej avslutade underhandlingen,
den skrev sålunda först och främst till Paris men även till andra
vänligt sinnade hov. I sinom tid mottog den också frän Paris
Bismarcks till Benedetti den 21 aug. givna försäkran, att
Sles-vigklausulen skulle inryckas oförändrad i freden.
Under tiden gjorde den svenska regeringen en särskild
de-marche. Den 1-6 augusti sände Manderström till Sandströmer en
konfidentiell depesch, som denne skulle söka snart tillfälle (»une
prochaine occasion») att uppläsa för Bismarck. Den svenske
konungen, hette det, hade befallt honom att giva uttryck åt
hans känsla av glädje över fredspreliminärernas bestämmelse om
Nord-Slesvig. ty denna innebure, att ett tillstånd av rätt
skapades, och att rättvisa gjordes åt de skandinaviska folken. Då nu
Slesvig liksom Holstein i övrigt införlivades med Preussen,
bort-fölle all anledning att göra fölkomröstningsområdet för snävt
begränsat, och för Preussen torde det vara av värde att tillvinna
sig en grannes tacksamhet och vänskap. För Sverige-Norge
skulle ett sådant resultat vara dess mera tillfredsställande, som
man där uppskattade förmånen av en fullständig »entente» med
en makt, som vore »notre Allié le pius naturel». En statsman
av greve Bismarcks klarsynthet kunde ej förbise betydelsen
härav, och gillade han denna tankegång, skulle han lätt
övertyga sig om, att han genom full rättvisa åt Danmark också
tjänade sitt lands verkliga intresse.
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
