Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter Skandinavismens nederlag - Svenska demarcher i Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA DEMARCHER I BERLIN
Greve Beust, den sachsiske diplomaten, som slutade i
Österrikes tjänst, under många år Bismarcks rival och antagonist,
berättar, att, när han en gång träffade sin gamle motspelare i
Gastein, denne bl. a. utgöt sig över det offentliga livets täta
förargelser. »Tycker ni inte», sporde Bismarck, »att det liksom
lättar att slå sönder någonting?» Vartill Beust, som just då skulle
regera Österrike-Ungen, genmälde: »Vore ni på min plats, bleve
nog inte någon enda möbel kvar.»
Man kunde tänka sig något av den stämningen hos Bismarck,
när han så kärvt besvarade Manderströms depesch av den 16
augusti. Han hade de dagarna till mycket annat irriterande haft
täta påminnelser från skilda håll om Slesvig, och måhända sökte
han en befrielse i att utgjuta sin harm på någon relativt ofarlig.
Det var ju också rätt förklarligt, när man, som Bismarck
tydligtvis gjorde, såg det hela blott som ett svenskt försök att få
diskutera med i den slesvigska frågan. Men ohövligheten, i och
för sig ett fel, var i detta fall nog också en dumhet, ty
oangenämt påträngande från Sveriges sida var knappast att befara,
men möjligen kunde därifrån väntas en eller annan tjänst i
utjämnande riktning.
»Der missverstandene Bismarck» — Otto Hammanns bok,
den kanske betydelsefullaste skrift om den Vilhelmska eran,
som hittills framträtt — betonar skarpt, vilket ofog under
epigonernas tid drivits med järnkanslerns falskt utlagda strävanden
och metoder. Över huvud får man beträffande Bismarck liksom
i fråga om varje statsman av betydenhet noga skilja mellan
yttranden och handlingar, som vållats av olika situationer och med
växlande syften. Allra minst får man låta missleda sig av
oppositionsårens bittra utfall, men även under hans makts dagar böra
de oförbehållsamma utlåtelserna i privatsamtal liksom de
patriotiska kraftorden vid representativa tillfällen tagas och tolkas med
försiktighet. Bismarck-diplomaten i all synnerhet marscherade
sällan fram i kyrassiärstövlarna, ty mer än någon av fackbröderna
visste han, att diplomatiens uppgift ytterst är att vinna resultat
i godo. Vad han verkligen gjorde och försökte nå gent emot
det England, som av tanklösa eftersägare med hans missbrukade
namn som skylt utskrikits såsom arvfienden, bekräftar detta till-
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
