Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under fransk-tyska kriget - De skandinaviska rikena och krigsfaran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SKANDINAVISKA RIKENA OCH KRIGSFARAN
hamn, ty han visste, att baron Rosenörn icke godvilligt sträckte
sina utlåtelser till ömtåligare ämnen än väderleken och bildande
konst, och han var ytterst ängslig, vad under hans bortovaro
Heydebrand skulle kunna säga eller få till svar. Med mycken
spänning i själen stod Vedel på däcket, när ångaren söndag
middag d. 17 juli lade till vid Toldboden. Han såg då på kajen
departementets gamla faktotum, en välunderrättad vaktmästare.
Med trotjänarens fintlighet gissande förmannens tankar, ropade
denne lugnande över till båten: »Han har ikke været der endnu.»
Diplomatiskt och danskt gemytligt. Vedel försäkrade spdan, att
det föll en sten från hans bröst, och han kunde omedelbart
sätta sig i rörelse för att uppdraga den neutralitetslinje, vilken
han sedan under samverkan med den särskilt tillkallade förre
utrikesministern greve Frijs lyckligen hävdade.
Vedel och Frijs voro icke tyskvänliga och önskade icke
obetingat försvärja sig till kung Kristians neutralitetspolitik, men
de misstrodde på goda grunder både Frankrikes förmåga och
avsikter samt förordade därför en uppskjutande politik, däri
intet avgjordes, förrän man tydligen såg, vad kriget kunde
bringa. Under den närmaste tiden sammanföllo deras strävanden
sålunda med konungens, och stödda inom regeringen särskilt av
justitieministern A. F. Krieger, genomdrevo de dels en något
reserverad neutralitetsförklaring, överlämnad i Berlin d. 28 juli,
dels en avvaktande och undersökande hållning, när Gadore några
dagar senare, d. 1 augusti, uppdykte i Köpenhamn och frankt
vid första presentationen förklarade sig kommen »pour signer le
traité». Deras taktik visade sig synnerligen väl avvägd. Fastän
neutralitetsförklaringen tydligt nog förbehöll Danmark fria händer
under framtida eventualiteter, mottog Bismarck den med
oskrymtad belåtenhet — till krigsivrarnas överraskning — och
samtidigt som den risken sålunda bortföll, började de militära
händelsernas logik göra sig gällande. Under konferenserna med
Cadore kom budskapet om de första franska nederlagen;
därmed voro alla franska hjälpsändningar till Norden reducerade
till ytterst ovissa förespeglingar, och svaret till Cadore (d. 10
augusti) blev varmt sympatiskt men avvaktande. Några dagar
efteråt reste Cadore raka vägen hem; för den fortsatta färd till
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
