Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under fransk-tyska kriget - Karl XV:s franska sympatiyttringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XV:S FRANSKA SYMPATIYTTRINGAR
Den tyska framställningen gjordes genom en till Richthofen
ställd depesch, daterad den 26 april samt undertecknad av
Bismarck; kopia av depeschen med bilagor överlämnades till
Wachtmeister. Depeschen redogjorde för, huru konung Karls brev,
varav en avskrift bifogades, blivit bekant; man hade härefter
väntat sig ett förtroligt och lugnande meddelande, men detta
hade hittills uteblivit. Den tyska regeringens intresse av sådan
kommunikation hade emellertid stegrats genom de
uppseendeväckande satserna i trontalet, vilka man icke kunde annat än
sätta i samband med de tänkesätt, som uttrycktes i privatbrevet,
och vilka voro desto mera betydelsefulla, som den svenska
författningen gåve konungen obetingad rätt till krigsförklaring.
Den svenska pressens hållning under kriget måste också beaktas:
det vore icke antagligt, att inom ett land med parlamentarisk
utveckling varaktig motsats mellan regeringens avsikter och
pressens nära nog enstämmiga mening kunde råda i en viktig
utrikespolitisk fråga. Under dessa omständigheter nödgades den
tyska regeringen spörja sig, »huru denna fiendskap mot oss,
som giver sig till känna i konungens förtroliga yttranden,
avspeglas i landets press och skiner igenom i regeringens
förklaringar och åtgärder, uppkommit, och på vilka sakliga grunder
den vilar». Men man vore ur stånd att finna ett svar. Här vore
man sedan länge övertygad om vikten av ett vänskapligt
ömsesidigt förhållande, man såge icke i någondera sidans intressen
några hinder däremot, och man önskade livligt att undanröja
den i Sverige ådagalagda förstämningen. Då emellertid dennas
orsaker vore obekanta, »skulle vi vara tacksamma, om vi av de
förenade rikenas regering finge veta, vad som från vår sida
möjligen kan göras för att förebygga en vidare utveckling av denna
mot oss fientliga stämning».
Med vanlig formell skicklighet hade Bismarck hanterat det
ömtåliga ärendet: han tog konungens brev till utgångspunkt,
men nyttjade såväl detta som andra mera kända och därför
lättare berörda förhållanden egentligen som stöd för klagomål
över den inom Sverige rådande antityska opinionen, och genom
den huvudsakligen retoriska frågan, huru denna skulle avhjälpas,
gav han den svenska regeringen en bister admonition, att dylika
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
