Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landtmannapartiets första år - Bondeledarna: Eric Ersson, Carl Ifvarsson och Jan Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIC ERSSON, CARL IFVARSSON OCH JAN ANDERSSON
de flesta landsorterne och att saken således skall få en lyckligare
utgång än meningen synes vara.
Har icke Din helsa så förbättrats att Du kan ånyo intaga Din förra
plats vid riksdagen? Wäl wore om Du kunde det!–-
Nej Erie Ersson frestade icke vidare vallyckan, men denna
visade sig det nya partiet vida mera huld, än hans pessimistiske
vän vågat sätta i fråga. När Carl Ifvarsson i början av oktober
skildrade sitt eget val, därvid han gått in med 74 röster mot
resp. 61 och 55 på två andra kandidater, kände han sig ännu
något tveksam om de förändringar, som ägt rum, och som syntes
hans försiktiga klokhet väl stora. Något av samma farhågor men
med väsentlig tillsats av belåtenhet möter i Jan Anderssons
segerrapport (d. 29 oktober):
Hvad säger du om den stora omhvälfningen i Andra kammaren?
Jag tycker att det blef nästan för mycket ombyte på en gång, men
i allmenhet tror jag vi ej tappatt så mycket på fleste byten.–-
Indebetous bortgång var för oss stor förlust han höll de äresjuka
skåningarna m. fl. visa vid valen etc. så fint tillsammans och var
alltid så foglig att jemka med dem så att deras oförskämdhet måste
för det mästa vika för hans sätt att vara, Ola Jönssons och Uhrs
nyliberala tror jag räknatt snart sina dagar. [Vad J. A. egentligen
befarar, är, att lantmannapartiet vid blivande utskottsval skall spänna
bågen för högt och så driva en del tveksamma över till andra. Han
hade därför föranlett Carl Ifvarsson att underhandla med Nils Larsson
om dennes anslutning till partiet.] Jag vet nog att Posse och Kej
är ej belåtna med att göra honom påstötning men han kan blifva
farligare för oss på ett motsatt håll. Östgötar och Wermlänningar
slopades utan barmhertighet, det var till heder för vår vän Koskull.
Måhända var det skada med Larsson jag tror han mera hörde till
oss än man trodde.–-
Vid tidens föga utvecklade partiteknik var denna tvekan om
valens följder helt naturlig. Valet ägde sällan rum under hänsyn
till bestämdare program, och de utsedda representanterna hade
tid på sig, tills riksdagen sammanträdde, att avgöra, i vilka
partier de ville taga plats. En så förtänksam man som Carl
Ifvarsson ämnade emellertid icke giva motståndarne ostört
tillfälle att bearbeta de nykomna. I ett brev från Stockholm d. 29
november utvecklade han, vad han i sådant syfte åtgjort.
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
