Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helga de la Brache - 1800-talets pretendenttyp. Kaspar Hauser och Naundorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 800-TALETS PRETENDENTTYP
barnet med det okända förflutna av beskäftiga vänner fa sig
pretendentkostymen rent av påhängd.
Detta sista var fallet i den affär, som mer än någon annan
under förra seklet hetsade fantasien och satte pennorna i rörelse,
Kaspar Hauser-episoden. Att den underliga individ, som en
majafton 1828 uppenbarade sig på Nürnbergs gator med avsikt att
vinna inträde vid »das Schwolische Regiment» (= Chevaux legers)
samt i december 1833 i Ansbach dukade under för de oberäknade
sviterna av ett simulerat mordförsök, var borgerligt sett högst
ointressant, därom råder väl intet tvivel, hans märklighet låg på
medicinens och folkpsykologiens område. En verklig psykiatriker
kunde knappast undgått att hos honom igenkänna ett fall av
den själskrafternas förlamning, som Charcot senare kallat lagrande
hysterie. Emellertid råkade den på sitt sätt knipsluge
bondpojken ut för den mest okritiska välmening, som gjorde honom
till försöksdjur för alla möjliga patentpedagogiska och
homöopatiska experiment, och medan hans psyke så förvreds, skyndade
man att sammanställa hans förvirrade personliga uppgifter till en
underbar saga om mot honom förövad grym oförrätt. Kaspar
blev först det upprörda Nürnbergs gunstling och sedan för
några år »das Kind Europas», det var ingen ände på försök att
utforska hans ursprung och uppdaga, vilka rättsanspråk
omänskliga anhöriga velat utsläcka genom att dölja honom i hans
påstådda årslånga fängelse. Naturligtvis saknades därvid icke
gissningar, som riktade sig mot de högsta höjderna. Den på sin
tid berömde kriminalisten Anselm von Feuerbach hopspann en
sinnrik teori, att Kaspar var genom börden en badensisk arvprins,
som med nätt nöd ryckts undan rovgiriga fränders mördarhänder;
andra ville lika övertygat i honom finna en bajersk furste. Av
allt att döma började emellertid beskyddarna ana sitt misstag,
och det synes varit för att stimulera ett vikande intresse, som
Kaspar arrangerade det mordförsök, vilket råkade utfalla
allvarsammare än menat och så gjorde slut på hans liv. Hans
märklighet blev likväl härigenom allenast desto säkrare tryggad i
den stora publikens uppfattning, Hausersagan gick i oräkneliga
bearbetningar över hela Europa och trots alla kritiska belysningar,
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
