- Project Runeberg -  Karl XV och hans tid /
155

(1910) [MARC] Author: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. »Konungen är död, lefve konungen»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

länders erfarenhet och icke blottställt sig för de faror, som
hota den, hvilken i hvarje rörelse ser ett tecken af ett friskare
lif, i hvarje förändring ett framsteg. Framåt måste
man visserligen gå, ty stillaståendet är för ett samhälle
lika vådligt som i tidens längd omöjligt, men man finge ej
obetänkt framskynda. »Med lugna, men därför också säkra
steg skulle konung och folk vandra hand i hand mot det
höga målet: fäderneslandets väl. Land skall med lag byggas.
Ingen skall vara öfver lagen, ingen skall sakna dess skydd.
Däruti består den sanna, den möjliga jämlikheten.»

En dylik offentlig hyllning ute i fria luften hade ej ägt
rum sedan Karl Johans kröning, då den ägde rum på samma
plats, och har ej sedan haft sitt motstycke. Den hade ock
motsetts med den största nyfikenhet och föranledde liksom
kröningen stor folktillströmning. Icke mindre än åtta
åskådarläktare med utrymme för mer än 7,300 personer hade
uppbyggts med anledning af dessa kombinerade högtidligheter,
och dessutom hade beredts plats för åskådare på taken
å Norrbrobasaren och en af rådstugans flyglar.

Tilldragelsen inspirerade den unge Karl Snoilsky, som
i dagarne blifvit eller blef student, till ett entusiastiskt
poem, hans första tryckta. Poemet bebådar visserligen
icke alls den unge skald, som några år senare på alla stigar,
alla kosor slog sin ljudande tamburin, eller de svenska bildernas
skald, som framträdde i tidernas fullbordan, utan förefaller
som uteslutande efterklangspoesi, men torde ändå
bra nog karakterisera stämningen för dagen. Det heter i
poemet bl. a.:

»Stolt som en segrare ur gyllne öster,
den dag går fram i härligt majestät,
som hälsad högt af tusen glada röster
bekräfta skall vår konungs värdighet.
Ty förrän solen himlen öfvergjutit
med aftonpurpurn, Karl re’n sammanknutit
kring mörka lockar diademets rund,
från Nordpolen hyllad intill Öresund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jun 27 23:28:25 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kxvtid/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free