Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. »Folkets pulsar i brand»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När den dynastiska reaktionen vid kongressen i Wien
1815 gick i författning om att omordna, »restaurera» Europa,
afkunnade samma reaktions förnämste statsman och per-
sonifikation, furst Metternich, dödsdomen öfver Italiens
nationella enhet och existens: Italien är endast ett geo-
grafiskt begrepp. Sedan dess voro landets öden historien
om ett långvarigt martyrskap under utländskt förtryck och
inhemsk despotism och klerikalism. Men genom samma
historia gick ock ett rödt inslag af varmt glödande offervillig
patriotism, som var redo att ge eget blod för fosterlandets
frigörelse och nydaning. Målet var ett och samma, huru
olika än vägarne, hvarpå man trodde sig framgångsrikast
nå det, voro: skaldens och talarens propaganda, hemliga
sammansvärjningar, öppna resningar, republikanskt styrelse-
sätt eller konstitutionel monarki. Huru dyster och moln-
höljd Italiens himmel än var och huru fruktlösa, fåfängliga
och våghalsiga dessa skilda försök än syntes vara, gaf
dock den patriotism, hvarifrån de utgingo, dock hopp om att
äfven för Italiens olyckliga folk skulle en gång återuppståndel-
sens dag randas. Tillståndet i dessa afseenden skildras må-
lande i följande ord 1859 af franske författaren Ernest Le-
gouvé: »Sedan fyrtio år tillbaka finner man i Neapel, i Rom,
i Florenz, i Modena, i Parma, i Milano en helig revolution
underjordiskt genomlöpa hela denna vulkaniska sträcka,
och öfverallt öppnar sig den ena kratern efter den andra.
Ingenting håller italienarne tillbaka, ingenting nedslår deras
mod, hvarken nederlag eller schavotten eller landsflykt eller
konfiskationer, och efter fyrtio års strider och rustningar
uppträda de ånyo i dag beslutsammare och mera hänförda
än någonsin tillförene och återfordra denna gång på ljusa
dagen och slagfälten sin titel af nation».
Öfver Lombardiet och Venenetien låg den österikiska mili-
tära terrorismens hand tryckande och obarmhertigt. Frans
Josefs generaler betraktade landet som ett eröfradt land och
skonade hvarken lif eller egendom. Och Österrike sträckte
sitt dominerande inflytande öfver hela halfön söderut. De
- 242 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
