Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. »Folkets pulsar i brand»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
filthatt och röda skjorta i spetsen för sina tappra skaror
stormade fram i striden mot förtryckarnes skaror eller utfär-
dade sina proklamationer, eller efter utfördt värf eller nödgad
af statsklokheten, lika fattig som han kommit och endast
rikare på ärr, återvände till den lilla ön Kaprera — alltjämt
och öfverallt följde hänförelsen honom tätt i spåren.
Och entusiasmen för Italiens frihetssak och Garibaldi lå-
gade icke minst i Sverge. Man märker det på tusen olika
sätt, när man nu femtio år senare läser i de gulnande tid-
ningsbladen.
Äfven inom rikets ständer lät man sig ryckas med af de
italienska sympatierna. Främst och varmast naturligtvis
inom det stånd, som då var den upplysta och frisinnade
medelklassens representation, borgarståndet, och med detta
gjorde härvid som icke sällan annars flera af bondeståndets
män gärna sällskap. |
Af ledamoten i borgarståndet, den kände politikern och
finansmannen Gustaf Lallerstedt väcktes så t. ex. i december
1859 en motion, att ständerna skulle hos k. m:t anhålla att
Sverges ombud vid den af Napoleon tilltänkta kongressen i
Paris angående italienska frågan skulle få till instruktion
att biträda den åsikt, som ville häfda Italiens rätt att själf
bestämma sitt öde. Af Lallerstedt betonades, att i samma
mån de konstitutionella begreppen utbildades och de ut-
ländska angelägenheterna upphörde att ledas i regentens en-
skilda intressen, måste ständernas inflytande äfven på det
hållet göra sig gällande. Familjefördragens tid vore förbi,
och man kunde icke antaga, att det svenska kabinettet
hädanefter skulle med främmande makter ingå andra för-
handlingar än de som öfverensstämde med folkets intressen
och önskningar. Då kunde ock ständernas röst ganska väl
låta höra sig, utan att några underhandlingar därigenom
stördes. Det gåfves tillfällen, då tystnad å ständernas sida
vore illa beräknad och ett sådant tillfälle vore nu för handen.
— — Nu gällde det Sardinien och Italien, en annan gång
kunde det gälla Sverge eller Skandinavien. När i norden
— 251 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
